gulle hafva rättighet att expropriera ett patent, i fall uppfinnivgen vore af något stort värde för det almsnna, l:kval då naturligtvis mot gan8 .a god betaluvirg till uppfinnaren. Önskvärdhet n afatt eu iuternationel pstentlag komune till stånd erkände de fle te talzre, men att detia läte sig göra betvifiade nägra tå hvilka dock medgäfvo. att detekviska grunderna :! för patentlagen bura kunna vara dessmia i alla linder. — Diskussionen öfver denna fråga slutade med att föreningen ivom sig utsåg en komitå hvilken lemnades i uppdrag att verka för någon ändring i vår gamla patenrtlag samt att soka utarbeta ett förslag till ny -ådan. Vid behandlingen af forslag till ny lag rörande vattenrätten blef vår nuvarande vattenrärslag bvilken påstods ej hafva widergått nå gon förändring sedan någon gång på 1700 talet utsatt för nära nog sammu förkastelsedom. som vår ofvan nämnda patevtlag. Aila. som yttrade sig i saken. frumhöllo att det vore af stor vigt för iudastiien eller i allmänhet för avt kunns tillgodogöra sig befintliga vatteukrafter, avs Ja gen owm vattenrätten genomginge en gt uudlig omarbetning. Iudustrien vore uu för mycket styfmoderligt behandlad. Det medgafs visserlizen att landtbiuket bar sina stora intressen i deuna , fråga — kanske till och med stör:e än indo strien — hvilka äfven måste tagas i betraktande, men ofta kuude utan att jordbrukei behörde lida deraf, vatenkraften få användas, der sädam dock efter nuvarande lag vore nästan Omöjligt. Af en talare påpekades det oriktiga uti stadyandet att nödvändigt 8 k. kungsådra allud skall vara öppen och att damluckor skola vara Öppna under sommaren om det är till nytta för jord braket. flottunygen, fisket och dyhkt eler 1cke Det vore ju bättre, att af någon wyndighet eller tillsatt jury lagligen bestamdes en viss höjdpunkt. öfver hvilken vattnet ej finge stiza. och att vat: tenhöjden reglerades medelst tlodluckor och skiord. Frågan hvilka utvägar skulle kunna vidtagas for åstadkommaunde uf billiga och sunda b nin hus jör familjer i Stockhom och 2 hva .mån Stockholms byggnadsordning inverka på de fråga? gaf snedmng till åtskuliga funderic gar. huru man borde bära sig åt för utt motverka de mer och mer stigaude hyrerna för sunda och svygga bostäder. Några talare föreslogo. attjs äfven hyresgäster borde göra stiike. emliven på det sätt, att mau på sunda och lämpliga stalJen i Stockholms omgifnivgar. der man vore obe roende af den stränga byggnadserdningen för staden, finge bonivgsbus uppförda, dit man kunde utflytta. Och att bo på sådana stallen ansågo en del talare ej skulle h.fva några stora olägenheter med sig, blott det stäldes så. att man hade goda kommuumkatiover med staden; audra der emot fruktade att det for personer, som hade sin egentliga verksamhet i svaden, mången gång sku le vara rätt obehagligt att bo utom den samma. Somliga talare ausågo tilräckligt ut rywme ävnu fiunas inom stadens område. så att det ej vore nödigt att begifve sig utom densamma ; men allmänt ersåudes, att Stockholms byggnads: ordiwng vore alltför strävg 1 siva fordrisgar på boningshus så att efter deussmma under nuvaraude pris på arbetsfolk och materialer, det nästan vore omöjligt utt bygga hus, om iman skulle tänka sig få åtminstone skälig ränta på sina nedlagda kapital. Det vore derför högst önskligt att byggnadsordningens stränga föreskritter något nedprutades, så act man åtminstone i stadens utkanter finge uppföra poningshus någor mindre soiida och till iöljd deraf billigare. I fråvan är kontroll behöflig och huru skulle en sådan kunna äåst dkommas öf:er beskafjenheten af i handeln förekommande färgade tapster och tyger med hänsyn til färvernas osk dighet för helsan? yutruue ig biott en tal.re helt kort, och ensåg han kontroll vara nödig, då man ju ser huru ea mängd sjukdomsfa:l härröra från giftiga färger i tapeter och tyger. Det vore måhända lämplig och tillräcklig kontroll, att bör ålades den, som sålde sådan. giftiga sak Si saren bletve då nödsakad, att låta unde furgerna vore oskadliga eller icke, innan han släppte ut sina varor. Om frågan finnas några stora intressen. som tala för arläggning af en jernväg från isfri hamn på no ska kusten till ottniska viken och finnas åsigter for att sådan jernväg skall kunnu komma att bära sig? uppstvd en lavgre diskussion. dervid framhölls, burusom i Norrbottens län finnas ofantliga, nästan outtömliga tilgångar på jerumalm, som ligga i stora berg alldees 1 öppen dag. och hviiken malm icke kan tillgodogöras utan en sådau jrrnväg. Att maltoen vore fullt användbar, tycktes dock. i anseende till dess iosforbalt ej vara afgjordt. men at de få analyser, som blitvit gjorda på malm från dessa trakter, onsågs duck icke osannulikt, att åtminstone en stor del deraf vore dughg. Skulie så vara fallet. vore det af stor nytta för Sverige att i Ir.ga varande Jernväg komme till stånd; då skulie öfver norsk hamn enorina Qväntheter malm kunna exporteras v. ex. till Eng land. Äfven påpekades utt i suart sagdt hela Norriond äro ypperliga platser för en stor jernbandtering emedan der finnas ofantliga tillgångar på kolved. hvilken kan efter de måvgna hufyvudoch bifioderna flottas fram. samt rikare tillgång på vattenkraft än någonstädes. Au jern vägen borde gå till sorsk hamn ansågs som ett hutvudvilkor för densamiar, och om nämnde jernmalm vore af god besknifenbet borde denna Jernväg. enligt en talares åsigt. bära sig bärtre an andra jernvägar i Sverige. Klimatförhållan dena i Norrbottens län gjorde intet nämnvärdt hinder för jernvägens trafikerande vintertiden. efter hvad en föreningens ledamot hvilken i 12 ä 16 år der varit bosatt, i ett insindt anförande uppgaf. Starkt betonades, att en undersökning at Nurrbottens stora malmfält vore högst vödig så att man med säkerhet må veta hvad de duga till, och att det vore staters sak utt göra nå got derför. . . . Angående utlåtandrt af komiterade fö afg vanug of förslag till ordnande af den högre niska undervisningens yurades nufvudsakliger att det af somiterade uppgjorda förslaget förtjenade i dess belhet allt understöd af ingeniörs föreningen Om man an vid detsamma kunde önska förändrinsy af en och annan detgij, In geniörsbildningen bärstädes skulle otvifvelaktigt. om rämnda förslag genomfördes. battre kunna tillgodoses än nu är fallet, då med nuvarande anordning, såväl lärarekrafter äro i en del ämnen otillrackliga. för att kunna uppbringa undervisnivgen till full motsverighet med den som eger rum vid utlendets bäctge ingeniörshögskolor som äfven tideu för en iulistkydig kurs är för knoppt tilltaven. så att eleverna N kupna er hålla behöflig tid för sjeliverksemhet och till att göra sig fulit förtrogne med tillämpningen af de kurser. som måste föredragas. et nya förslaget skulle sålunda I betydlig mån albjeipa dessa båda, af såväl lärare, som elever, mer och mer öfverklagade olagenheter. Fullständig redogörelse för hvad hvar och en talare särskildt i de olika frågorna yttrat, kom mer att offentliggöras i tidskriften Ingeniörs: föreningens Förhandlingar. iP, BB) EE ERP EA RSS rr — 755 5Htn5Gt CE EEE Breflåda. M. RB. St—2x. Naturiigwis önska vi få bevset och att us da kräftelse på u)pgifterna om kopph