fällighet bar gjort. att vi ha detta alfabet. och vi finna det på tre minnesmärken. af hvilka ett blifvit funnet i England. tet andra i Bourgogne och tredje i Sverige. Det bestod af 24 bokstäf ver. i dea orduing. som vi finna på brakteatet i Wadstena. Tai. bevisade barefter, att runalfabetet icke bar gemensam källa med de sydeuroeiska alfabeten, och att det således icke häryter från dessa alfabets källa, det feniciska. När runskriften således icke har det ringaste att göra med det feniciska alfabetet, måste den nödvändigt ba utgått från ett af de gamla sydBuropeiska alfabeten, och dr Wimiuer bevisade då på ett särdeles skarp-innigt sätt, att der latinska alfabetet ar moder till runskriften Hen anmärkte vidare, att runskriftens princip är lodrata streck med sueda bistreck. och besinnar man vidare, att ranorna först inristades i trätaflor, kunde man förklara för sig flere efvikelser från let latinska aliabetet. Mun måste betänka, att vågräta streck icke kunde synas. om de inristaJes i bokträ. Först i en senare tid kunde ruporna bii runda. nemligen då de inköggos isteDar. Sexton runor öfverensstämde nogo med de lativseka bokstäfverna och hvad de öfriga ru norna avgick. så var det icke svårt att bevisa ikh-ten. Såsom resultatet af sina undersökningar angaf telsrev: att ronorna bärstamwa från jet latiuska alfabetet. och ett det fanns ett gemersamt gotiskt runalfabet med 24 tecken. — Frågan om den väg, på hvilken runorna kommo ill oss, är icke lätt att afgöra. Runorna upp träda i den äldre jernåldern icke förr än 200 år fter Kristos. men fornforskningen lär oss. att let romerska inflytandet då var mycket betydigt här. Sedan Cesar eröfrat Gallien. var Tonarnes inflytande på germon rne mycket stort. men germanerne stodo också i liflig beröring med gallerne, hvil: et i synnerhet Worsagae förut ar bevisat. Det är uu mycket möjligt, att runskriften har kommit på den vägen, och att den her uppstått af kapitularboksiäfver, som gallerne hade lärt sf romarne. Handelsstätistik. Ryssland exporterade år 1872 till utlandet varor och klingaude mynt för 317 294.745 rub. s:r. under det att importen steg till 420 625 799 rub. sr. hvilket visar ett öfverskott af 103.331.053 ub. s:r utöfver exportsaumman. Tuliinkomsten Mt förtullade varor stiger till 25168.000 rub sr. I den allmänna handelsrörelsen deltogo Hvita hafvets hamnar mel 901.787 rub., hamarne vid Östersjön med 214.870 812 rub.. Svarta afvets hamnar med 62,408,101 rub. och hamarna vid Asowska sjön med 53,707,850 rub. — Jandeln öfver gränsen mot Preussen steg till (02,489 515 rub.. öfver gränsen mot Österrike ill 17,449.635 rub. samt öfver gränsen mot Runänien till 1.087.638 rub. — Finland har exporerat till Ryssland för 6,156.348 rub. och imporerat för 8,388.819 rubel. Lagstiftning. Ea presslag har blifvit ntfärdad i Japan Onligt deusamma måste tidningarna ställa borsen; hvarje nummer måste vara försedt med ppgife på datum. tryckningsort, utgifvare och edaktör. De få dock utan dålig tendens, medlela eller diskutera ovanliga naturiöreteelser, ldsvådor, krig, tilldragelser i affarslifvet, fölelseoch dödsfall, giftermål, allwänna kungörelser, literaturberättelser öfversättningar m.m Det är dem deremot förbjudet att angripa rexeringen, diskutera lagarne och genom ihärdigt ramdragande af främmande åsigter lägga binler i vägen för de inbemska iustitutionernas utreckling, vilseleda eller demoralisera folket, anripa tjensteman i deras embetsverksamhet. på rund af rykten beskylla någon för brott samt mödigtvis bifoga förkisringar till de i tidninrna offentliggjorda lagarne, Utgifvaren är kyldig att lemua alla upplysningar, som begär as af bonom.