under första hufvudtiteln blef i båda kamrarne utan votering bifallet, sedan h. exc. grefve Sparre i Första och fiaansministers hr Wern i Anodra kammaren betonat at anslag till underbåll af de kungliga slotten. som äro en dyrbar statsegendom, icke kunna anses stå i samma kategori som öfriga auslag på denna hufvudtitel, hvarför den senare förklarade att ett afelag på det begärda anslaget till Ulriksdals lustslott troligen skulle göra det nödvändigt att vidtaga. någon förändring i dispositionen af anslagen till de k. slotien. I Andra kammaren hade hrr J. Pehrson, grefve Posse och Törnfelt ät venledes ordet rörande denna fråga. Vid början af föredragningen rörande andra hafvudtiteln uppträdde i Andra kammaren hr A. Rundbäck och utialade några allmänna principerangäende det irrägasatta dyrtidstillägget. Ense med utskottet derutianan, att tjenstemän, som hafva öfver 5000 kronors lön, ej böra erhälla högre tillägg än 1000 kr. och att ingen lön bör öfverstiga 10.000 kr., ville han deremot dels att dyrtidstillageen skulle utgå för 1874, då just nu behofvet är mest känbart och äfven af utskottet vitsordadt, dela att de skulle ntgå efter en graderad skala, så att de lägre lönerna, som bäst vore i behof af förbättring, finge större tillägg, de högre åter mindre. Tal. hade sjelf uppgjort ett för slag till en dylik graderad skala, rörande hvilken han dock ej ville göra något be stämdt yrkande. Det förnämsta intresset fäste dock i båda kamrarne vid sig diskussionen rörande or ganisationen af justitiestatsexpeditionen. På bäda ställena gjordes skarpa anmärkningar deremot att, då utskottet förklarat organisationen gå ien rätt riktning, det detoaktadt ej uppfört detta embetsverk på ordinarie stat samt nedsatt beloppet af de föreslagna lönerna. Första kammaren antog ocksäkK. M:ts proposition i denna puskt oförändrad, efter en votering, som utföll med 64 röster mot 49, hvilka voro för antagandet af frih. Stjernblads reservation, som skilde sig från den k. propositionen deri, att expeditionsehfeeng lön i den förra bestämdes till 7000 kronor i stället för 7500 i den senare, I Andra kammaren äter bitölls utskottets försiag jemte förklaring att anslaget skall uppföras å extra stat med 122 ja mot 54 nej. Den kontraproposition som efter sär skild votering blef antagen och som tillvann sig 54 röster, var det af hr Dickson fram ställda förslaget, att K. M:ts prop., med den förändring att expeditionschefens lön mätte bestämmas till 7000 kr., skulle af kammaren bifallas. Debatterna fortsättas, när detta nedskrifves, i bida kamrarne, och dessutom äro aftonplena bestämda att hällas kl. 7. Inom Förs:a kammaren fördes vid sammankomstens börjar en kort diskussion i anledning af utskottets afstyrkande af K M:ts proposivion om anslag för Sveriges delcagande i verldsutställningen i Filadelfia. Åtskilliga talare — hir grefve af Ugglas, J. J. Ekman, Carlson, Wallenberg, Bruseavitz — yrkade bifall till den kongi. propositionen; för återremiss talade grefve Beck Friis och frih, Sprengtporten; men sedan statsrådet Bergström päpekat vigten af ett skyndsamt afgörande, beslöt kammaren att med rörkastande af utskottets förslag bifalla den konxl. propositionen. Utan diskussion bifölls K. M:ts proposition angående upphörande at optionsrätt till arrende aflandtstatsboställe, som, efter indragning till statsverket, för dess räkning för första gången utarrenderas. Inom Andra kammaren föregingos förhandlingarna om hnofvudtitlarne af etv kort meningsutbyte mellan några af kammarens ledamöter och hr chefen för ecklesiastikdepartementet med anledving af den i förra sammanträdet aflemnade kongl. propositionen om elementarläroverkens ordnande. Hr Törnebladh framställde nemligen först en anmärkving i afseende å det i hans tanke mindre lämpliga förslaget att göra den för för de bäda bildningslinierna, den klassiska och reala, gemensamma kursen tre-ärig, anseende han den böra blifva antingen 4 årig eller tvåårig. Grefve Sparre, understödd af hrr Uhr och A. Staaff, ansög deremot det kongl. förslaget behandla den reala linien alliför styfmoderligt, då fullständiga realläroverk skulle, enligt förslaget, endast komma att på tre ställen inrättas. Giefven ansåg art, då man öfverallt anlade klassiska läroverk, men ej reala, så skulle man, till följd af föräldrarnes benägerhet att behålla sina barn sin närhet, tvinga in på den klasgiska linien en mängd barn, hvilkas håg och anlag alldeles icke låge ät det klassiska hållet. Statsrådet Wennerberg genmälde på den första invändningen, att vid föregående riksdag Andra kammaren enhälligt och i den Första en betydande frakvion gillat förslaget, att den för båda linierna gemensamma kursen borde blitva treårig. På grefve Sparres anmärkning svarade hr Wennerberg, att genom redan vidtagna brgärder och genom hvad i den kongl. propositionen föres!oges mera blifvit gjordt och komme att göras för den reala linien än någonsin tillförene. Hvarje tre-klassigt läroverk blefve reslt, Sch hvarje fem-klassigt likaså, ehuru det sistnämnda vid sidan derom komme att erhålla en lärare i de gamla språr ken för dem, som ämnade fullfölja den klas siska linien. De fleste, gom anlivade den reala linien, fullföljde icke studierna längre än till och med 5:te klassen, och för det för tal, 2om ville gö längre, vore resan till nö got af de tre fullstävdiga realläroverken nu för tiden icke längre än den som allmogen vanligen mäste underkasta sig för att besöka vare sir klassiska eller reala skolor;