figen gränd at förbjuda de blandade äktel tiskapen och derigenom föreviga den konfe isionella striden. Herrelitig6t 4ntoj med 9 a I röster mot 62 lagens 1 art och Vid ä följande dagarnes sammanträden de öfrigt tt) Den 20 antogs, sem sagdt, lagförslaget des holket, Bland de amendementer, son ntögös; var det, att prester, som genor :jdet nya lagens tillämpning skulle lida nö gon filtskeiäg i sina inkomster, akola e hälla ersättning derför. Ängen går nu til baka till deputeradekammärön fill förnya behandling af de puukter, i hvilka korrehu set stannat uti olika beslut, Biskop Raessaf Strasbourg uppträdand på tyska riksdagen med den i strid mot d öfriga elsaselothringske deputerades opinio! afgifna förklaringen; att de katolska befolk ningarna i PlsassLothrisgen icke sätta fråga det fördrag mellan Frankrike och Tyskland, hvarigehöw dessa provinser af trädts, har väckt stort uppsöonde. Tyskar ne jubla deröfver; men bland eisässarse rå Ider stor förbittring öfver hans handlings sätt, Vid riksdagens sammanträde den 14 dennes afgaf Pouget, en annan, depunterac för Elsass-Lothriogen, i anledning hära följande förklaring: Jag protesterar mo protokollet för cärdagens möte, hvari de uppgifves, att biskop Raess af Strasbourg talat i sina trosförvandters namn. Om or den föllo så, hörde vi icke. Jag är emel lertid i tillfälle att förklara, att biskopen. då han så talade, telade endast i sitt eget namn, icke i de katolske deputerades från Elsass Lothringen. Rouhers bref till tidningen Ami d Ordre, avgående bonapartisternds ställning till provisoriet och sjuårsapresidentskapet, för hvars innehåll vi förut redogjort, har i Frankrike framkallat en liflig polemik inom pressen och de politiska kretsarne. Denna polemik har pu fått en ny näring genom ett cirkulär, som hertigen af Padua utfärdat till alla den störtsde dynastiens anhängare för att inbjuda dem att i Chielehurst den 18 Mars fira kejsarprinsens födelsedag. Han fyller då nemiigen sitt adertonde är, hvilket enligt kejsardömets författning var den politiska myndighetsäldern för tronarfvingen. Inom det bonapartistiska lägret vill man göra denna årsdag till förevändning för en stor demonstration, bestämd art defioitivt sätta hans kandidatur till franska tronen vid sidan af grefvens af Chambord och grefvens at Paris. I Frankrike är för närvarande allmänhe tens uppmärksamhet förnämligast riktad på de den 1 Mars förestående kompletteringsvalen i departementen Hauie-Vienne och Vaucluse, I det förstnämnda departementet ha republikanerne uppstält såsom sin kandid1t Le Perit, hvilken i ett nti tidninsen Avenir de la Vienne publiceradt mani fest obetingadt förklarar sig för den repubiikanska styrelseformens definitiva införande, mairernes väljande af mununicipalrådev och den allmänna rösträttens okränkbarhet. Bonzpartisterne nppställa såsom kandidat Beauchamps, f. d. medlem af lagstiftande kåren, bvilken skulle ha icke så ringa utsigter till att erhålla majoritet, om legitimisterne, hvilka i detta departement finzas till stort antal, äfven ville gifva honom siva röster. Vilja de icke detta, så har den re publikanske kandidaten stor sannolikhet för vig att blifva vald. I departementet Vau eluse, der repnblikanerpe afgjordt äroi maoritet, bade de för några dagar sedan ännu cke gjort sitt val af kandidat. Anbud i detta ränseende ha nu gjorts Ledra Rollia, och vid ett möte, som de republikanske valmänen hållit, bar hans kandidatur antagits med ifvervägande majoritet. Man torde erinra sig, att Thiers såsom ranska republikens president i Juni 1872 ledsatte en försvarskomit, hvars uppgift ar att taga i öfvervägande, huruvida ej tminstone några de vigtigaste orsakerna ill den för Frankrike så olyckliga utgån en af senaste kriget kande häfvas. En bland e kinkigaste af de frågor, som komiten hade tt bebandla, var den om jernbanorna. Ko nita måste nemligen erkänna, att de fleste törre jernvägarne i landet voro anlagde i ög grad ofördelaktigt för landets försvar ch prisgåfvo detta ät en framträngande endes angrepp. Sålunda är den stora linien rän Orleans till Blois, Tours, Angers och lantes likasom den från Lyon till Medelafvet värplöst gifna till pris åt de angriaude, som rycka fram frän norra Fraunkke eller Italien emedan linierna ligga på ögra etranden af Rhone och venstra stranen af Loire i stället att, som sig bort, afva dessa floder till skydd. Det bör ej lömmas, att några preussiska uhlaner i örjan af kriget med mycken raskhet afskuro rossards kommunikationslisis och derigeom hindrade en del at Canroberts kär från ;t sluta sig till de trupper, som stodo vid etz, Komiten förordade derför, attkrigsiministrationen skulle tagas till räds vid löggandet af alla nya linier, för att pröfva, n de äro af mera allmänt eller blott lokalt tresse. Journal des Debats uppger nu, att geringen antagit detta komitens förslag, det hon, efter öfverläggning med befästngskomiten och generalrädet för brooch igbyggnader, bealatit, att för framtiden oncession å nya jernvägsanläggningar ej ä sökas hos nationalförsamlingenr, utan at: n, som skall bygga jernvägen, företer rigsministerns godkännande af planen för betet. Skulle ett sådant godkännendsa ej inna vinnas, skall saken hänskjutas till ;n genom förordningen af den 17 April 354 införda så kallade blandade komiten r allmänna arbeten. Denna komi: skall afge sitt betänkande och på grund detta skall nationalförsamlingen i sista stånsen afgöra sakezr. Liknande bestämelser äro för öfrigt redan sedan flere år libaka införda i tyska iket. Enligt de senaste underrättelserna från rigsskådeplatsen i norsa Spanien tyckes ilbaos öde snart komma att afgöras. Ge ralerne Moriones och Primo de Rivera ; ockuperat Castro och höjderna af Somorostro, som skola lemna dem vägen öppen I den af carlisterne belägrade staden. et är samma höjder, som Moriones icke gade anfalla i sistlidre Decembar månad. enna gäng har hans låtsade rörelse mot carlisternes hufvudstyrka TT FE We MN NN HA OS se RH M Me MD AA Am AV mm Mm me var -—0 HD