Article Image
Jor syltnadsmanlen, enuru ej blott vi, utan äfven en af dessa städers tidningar prote sterat deremot och visat att man der fyllt i hafvet för att skapa hamn, då man här fyller i hamnarne, för att förminska dem. Lika rolig är han med sitt bröstande deröfver att vi ej då bemött hans ogrundade uppgifter, att i Göteborg och Kjöbenhavn oskyldighetsperioderna (såsom han naivt benämner de tider, då man vetat bevara sina hamnar) upphört. Han hade dervid yttrat, att på förra stället elfven icke blif vit utvidgad, utan genom ansenliga fyllningar betyoligt inskränkt till sin bredd, och i Kjöbenhavn skola utfyllningar skett ej allenast af kanaler, utan äfven af sjöstränder. Om Malmö hamnarbete, som han trott sig kunna åberopa till stöd för sin fyll nadsifver, tiger han nu, sedan Öresunds Posten omtalat, huru han äfven dervid huggit i sten. Vi kunde eljest tillägga att man för närvarande der använder 200 man till gräfning af en kanal, ej tilll fyllande af nägon sådan. Huru är vidare förhållandet i Göteborg ? Enligt den offi I ciella beskrifning öfver Göteborg, som lr 1866 utgafs af den så kallade stadskomiten, läses sid. 31: Troligt är emellertid, att dessa vattenbyggnader (kanalledningarne) hvarken till bredd eller djup hade de dimensioner som de nu befintliga, och säkert, att detta åtminstone icke var händelsen med grafven ofvanom staden,. År 1748 tilläts staden upptaga så kallade rivisrpenningar af alla inkommande fartyg, till segelledeng eller rännans af sjelfva inloppet till Göteborg upprensning; och år 1824 bildades en direktion ötver segelfarten mellan Venerp och hafvet, hvars verksamhet omfattade ej mindre upprätthållande af erforderligt segeldjup i Göta elf, än äfven mudåring m. m. i Göteborgs hamn, hvilken muddring upptogs till 42,000 kubikfamuar; flera andra bevis, hvilka ansträngningar der göras för att upprätthålla denva stads hamnar m.m. att förbigå. Att förhållandet är liknande i Kjöbenhavn ha vi ofta på stället iakttagit; och det är förmodligen fyllningen af nägon del af de för sjöfarten onyttiga vallgrafvarne, som Z. velat taga till intägt. Afven dervid bar man dock gått tillväga med en varsamhet, som hos osg8 är okänd. Att förslaget om den stora fyllningen vid Stadsgården blott med en majoritet af 8 röster ogillats, kan Z. icke förneka; men har vill nu med sin småaktiga ifver att haka fast vid obetydligheter påstå, att in gen fara varit å färde. då minoriteten rö Istade för äterremiss, Men när frågan då återkommit till motionären sjelf och hans vänner, var då ej fara värdt att densamma, länyo förordad, lätt kunnat få de 8 rösters öfvervigt., som först varit emot henne? Den till skandal gränsande utbyggnaden Ji Norrström finner naturligtvis fortfarande Jen varm försvarare i Z., då detta är just li bans genre. I det han söker inbilla läsaren, att vi ej skulle iakttagit att undersökningsmännen, efter hang förmenande, talat blott om den nya yttre strandmurens inverkan (ehuru sjelfva inledningen till utlåtandet lyder: Med anledning af en nödvändig ombyggnad af den mycket bristfälliga strandeller beklädnadsmuren — —), glöm: mer han hvilken anklagelse detta innebär emot dem som skulle bafva så förordnat;ty det är klart att den första och egentliga fråga, som borde besvaras, var denna: Hvilken skada å husen skulle gamla murens ombyggnad förorsaka? Att det skulle gå an att utanföre gamla muren uppföra en ny, kunde inses utan undersökning af byggnaderna; och om man på förhand tog för gif vet att detta var enda möjligheten, var naturligtvis undersökningen alldeles onödig. Väl inseende att man härvid ånyo handlat utan nödig varsamhet, ha vi likväl ur besigtaingsinstrumentet utdragit uttryck, som vitna att i etthus total omläggning af grundmurarne i alla händelser (således, om äfven hvarken omeller nybyggnad af kajmuren företogon) snart erfordrades — hr Rothstein sjelf hade redan 8år 1861 utdömt samma grundmurar —; att i ett annat hus större eller mindre sprickor (emedan pålhufvudena äro förruttnade) vid minsta skakning — således både vid nyoch ombyggnad — måste uppstå, samt att vid 2:ne andra hus, om nägra sprickor appstode, reparationskostna den ej blefve stor, emedan husen vore af sekunda beskaffenhet — en omständighet, som vid mnrens ombyggnad, lika mycket com vid dess nybyggnad egde betydelse, Ju nisra mån tager reda på det sätt, hvarpå vederbörande bär gått till väga, desto mer styrkes man i den åsigt, att den olyckliga likgiltighet, hvarmed iman hos de styramde i staden vänjt sig att betrakta våra vatten drag, här förledt dem att från början a.se, det man lika gerna kunde bygga en ny yttre mur som ombygga den gamla. Den fråga, som förelades de sakkannige, blef derföre oriktigt uppställd; och ehuru man af svaret i allt fall kunnat utfinna, att risken af att ombygga kajmuren varit obetydligt större än den nybyggnaden af en särskild mur skulle medföra, antog man genast det senare, så snart byggmästarne intygat att dermed ej fara vore förknippad. Man betänvkte icke, hura hvarje alrs minskning af den smala strömmens bredd skulle förfula denna; och då nu hela staden häpnar vid anblicken af den pölbyggnad), som skall verkliggöra denna nya vandalism, rikvar man sin ovilja mot dem, som vilja afböja denna, i stället för att, medan ännpu tid är, förekomma hvad som sedan blir ohjelpligt. När skall man hos 038 så vida kunna öfvervinna sig sjelf, att man, när stora frågor äro å bane, läter alla små kongiderationer falla. Hr Z:s upprepade snack att vi skulle ilj första artikeln angripit enskilda personer, då vi endast yttrat att farhågan att eljest skada enskild egendom, synes vara en prsak att gatan kommer att, på strömmens bekostnad, utvidgas, förtjenar icke ett svar. Så tortfar Z. äfven att orda om trummans vid Norrström förträfflighet, utan att vilja lysena till det obestridliga faktum, att vid kajer derstanföre alltjemt hopa sig maskor af orenlighes dels ur irnmman och duls ur rännstenarne. Om dessa eller trumman äro de hufvudsakligen verkande vet Z. troligen lika litet som vi; men skilnaden mellan 088 är, att vi önskade se felet afhulpet, då han ör synes likgiltig derför, blott ej den käralr 2 RA a TR RR RKA SA Skane Al hellani Meh AA of 0 KR NA oo jr NO AA å

16 februari 1874, sida 4

Thumbnail