DOT Kallas tvo-arg, SASOMm Nan Ssagb, CUPI elfva årig (ehuru han erkänner att första sammanträdet hölls den 20 April 1863), samt att det aldrig fallit honom iu att bestrida, att den ärliga fyllningen af vära hamnar nu är större än under den äldre tiden; och då har han likväl isin första artikel yttrat: För den flyktigaste eftertanke är det uppenbart, att de utfyllningar, som under stadsfullmäktiges tioäriga verksamhet be: slutits, äro en obetydlighet(!), i jemförelse med de anförda (för äldre tider). Sedan vill han påstå, att tvisten ej gällde detta och talar om sina 16!2 procent af de 706 qvadratrefven. Han är verkligen nog naiv att vilja antyda, att, då stadsfullmäktige under sin tioåriga verksamhet fyllt endast 1642 procent af hela den fyllnadsarea, som under 319 år uppkommit, man icke har något att beklaga sig öfver! Lika litet följer han sanningen, då han insiocuerar att vi skulle anse det vara bättre att låta hamnarne genom vårdslöshet utfyllas, än med uppsåt (för anskaffande af npplagsplatser, som det heter), ehuru vi på flera ställen ogillat denna våräslöshet, som vi endast ansett mindre farlig än det uppsåtliga, hastiga och i stort anlagda förderfvandet af hamnarne. Han synes äfven genom yttrandet, att talet om. den smala och grunda rännan tystnat vilja vidhålla det i hans förra artikel framställda påstå ende att vi skulle sålunda benämnt det nuvarande inloppet till staden, då vi likväl yttrat att, genom ett sådant företag som det af hr Liadhagen föreslagna, inloppet skulle inskränkas till en smal och grund ränna, För hvar och en, som från Stadsgården kastar en blick öfver det redan nu till bredden ganska inskränkta inloppet till. staden är alldeles klart att, om detta sund, som nu, efter hvad Z. sjelf tillstår, på tvenne punkter blott är 1200 fot bredt, ytterligare skulle först minskas i dagen med 220 fot och sedan i bottnen till ytterligare 120 fot (för att nu blott följa hr Z:s allt för låga beräkning) uppgrundas med fyllningsämnen, man skulle ha borttagit-och förstört en allt för betydlig del af detta sund. Ändock ha vi här endast hållit oss vid hr Z:s egen tolkning af komitns förslag, som efter orden gbr ut på en 250 fots utfyllning från anvarande strandlinie till sjökanten ) samt bang egen, med vanlig säkerhet i tonen och osäkerhet i det faktiska, förnyade förklaring att undervattensfyllningen ingenstädes kunde träffa botten längre ut än på 120 fot från nya stranden. Han synes tilltro sig till och med att kommendera ramlande grus vallar och den orenlighet man handlöst kastar i sjön atthälla sig vid lutningen 1: 1!e. Den polemik Z. börjat mot oss har emellertid föranledt oss att taga sjelfva sakfrågan i ytterligare skärskädande, och vi hatva dervid kommit till den öfvertygelse att Stadsgården ingalunda är en tjenlig plats för en stor magasinsgata, och att något verkligt behof af denna plats för sådant ändamil icke ännu på lång tid kan uppstå. Det skulle blifva alltför vidlyftigt att vid detta tillfälle fullständigt utveckla detta; och vi inskränka oss derför till att nämna, det vi framför oss hafva ett komitebetänkande af 1867, hvaruti Ladugårdslandsviken på det högsta anbefalleg, säsom der den del af Baltsjön, hvilken hufvudsakligast erbjuder Stockholm tillfälle till ökadt hamnområde, och hvari anföres, att denna hamn är bäde rymlig och djup eller lätt fördjupad samt erbjuder ett jemtörelsevis lätt tillfälle att bereda rymliga upplagsplatser för varors. Visserligen har, då Stadsgårdshamnens utfyllning yrkades, beredningsutskotiet (a! Bvilket hr Lindhagen, likasom förut i Ny brokomiten. var ledamot) yttrat nästan mot satsen, i det nmtekottet påstått att Ladu gårdslandshamnen ej Jämpar sig för det än damll, som här är i fråga; men af dessa båda utlåtanden tro vi hellre det förra än det senare, då valet står oss fritt;.och för hällandet förtjenade verkligen att af oparti sky män undersökas, helst komitbetänkandet apgiende Stadsgården lemnat utan all utredning rJågan om möjligheten att betrygga beståendet af Yolossala byggnadstföretag på en genom utfyllniugar vunnen mark nedan före de nästan lodrät stupande södra bergen. I detta betänkande har man äfven un derlåtit att upptaga kostsaden såväl för jernvägsspåren, hvilka staten ingalunda lärer bekosta, som för Jen 1200 fot långa kaj sträckan närmast staden; hvilken är sä rymlig och välordnad, att nigon utfyllning: derframför icke kan ifrågakomma, utom sål vida en större magasinsgata aulägges, il! hvilket fall sådan fyllsing blir nödvändig. ! Kostnaden derför, som, i öfverensstämmelse : med i öfrigt gjorda beräkningar, väl tordel uppgå till 7 å 800,000 rår, borde väl hafva i förslaget upptagits. Men detta är för-! modligen lika orimligt att fordra, somj! att begära det någon-beräkning öfver kost :! naden för expropriationerna eller nägra upp gifter öfver djupet och bredden af den hamn, ; g g 1 l S man ville till stor del fylla, skulle meddelas. DÅ sålunda flera olikartade och högst betydliga kostnader, utom de at myndigheterna beräknade, förestö, om stadsfullmäktige ef tsrgifva för de yrkanden, som om Stads ära shamnens utfyllning blifvit väekta, och då tydligt är att ej kolossala magasinsbygg nader af I å 6 våningars höjd och 250 fots längd böra uppföras på utfylld grund, synes man göra bäst uti att antingen åt den enskilda företagsamheten öfverlemna anskat fandet af magasiistomter på den redan varande fasta marken, på sänt redan skett med det stora nyanlagda magasinet, eller ock an: lägga en 50 å 60 fot hred magasinsgata, h vartill, om någon del af berget bortsprän-! ges, knappt någon utfyllning erfordras. Förl vår del tro vi doek, att så länge pu rå-j: dande system, att blott börja, men aldrig! sluta ett företag, inosd. Btadsstyrelsen! fortfar, det vore dåraktigt Atb begyr j: na ett nytt fyllnadsarbete, som blov: Skulle ; i årtionden förvandla Stadsgärden till en,smutspöl, liknande den äå Ladugårdslandet, )k 3) Hr Z., som nog insett huru komiten här sagt ör ett och menat ett annat, har gjort en vidlyf )Y fig inledning för att visa, det komiten afsett då fyllning å en längd af 250 fot. Denna för j1 Klarivg må pu gälla hvad den förmår; menä dessförinnan ha vi måst rätta oss efter orden: g s95N fot från nuvarande strandlinien till yt-Å.