Med svutommen tframav, dö ACL LYCKAUES NARTA raska karlar, som försett sig med stänger, att draga iesstycket intill kajen och derefter lyfta gossen ur vattnet. Pojken syntes rask och kry och allmän tillfredsställelse uttalade sig öfver den lyckliga räddningen bland de hundratals åskådare, som med hjertat i halsgropen följt den vådliga färden, om ock en eller annan dervid lät undfalla sig ett yttrande rörande en för ett dylikt försök ganska behöflig tillrättavisning. — Föreningen för gift qvinnas eganderätt savimanträder i morgon kl. 6 em: uti! Brunkebergs hotell. tev—— — Benädad dödsfånge. Från Kristiania skrifves: Konungen har i statsrådet i lördags bedådat: med straffarbete på lifstid den a? höiesteret enhälligt till döden dömde Lars Andersen Moen eller Ledalen, hvilken på midsommarafton i fjol föröfvade ett afskyvärdt dubbelmörd på ett gift par. Detta var den första dödsdom, som förelagts konungen sedan hans tillträde till regeringen i Norge. Konungen lär, emot bela statsrådets mening, hafva upphäft dödsstraf fet för den brottslige; och man vill häraf gluta, att konung Oscar II ämnar fortgå på den humanitetens väg, som hans fader inledde. — Svenska gäster i Newyork. Bland svenskar, som nu gästa Neowyork och Brooklyan, omnämnag särskildt i Newyorksblad kandidat Lagerheim och dr Lindehbn. Vid den senaste skandinaviska festen i Hartonia Hall lär hr Lirdehn föredragit ett af honom författadt skaldestycke, Helsning från Norden, gom väckt mycken rörelse bland de närvarande af båda könen, hvarjemte hr Lagerheim föredragit åtskilliga sångstycken, som äfvenledes gjort det djupaste intryck på vära f. d. landsmän. — Husslöjdsartislar. Urhr OC. Ahlborns i dessa degar i Upsala hållna föredrag rörande husslöjd meddela vi efter Upsala P:na följande utdrag: ,Talaren framhöll, huruledes binäring ge nom husslöjd vore en naturlig sysselsättning icke blott för den talrika befolknisgen, som icke eger annat än sin stuga och sin täppa, utan äfven för en ganska stor del af vära mindre jordegare, hvilkas jordbruk ensamt icke förslår att bereda dem hvarken full sysselsättning eller tillräcklig utkomst Hemslöjden såsom binäring skulle bidraga att åt dem bereda ett väl erforderligt och ofta saknadt förlag till deras lilla jordbruk, hvilket härigenom ej obetydligt kunde vinna i skötsel och safkastning. Många slående exempel härpå anfördes, Blaod undra framäragna bevis på hem slöjdens välgerningar meddela vi följande, som är att räkna som ett nytt vackert blad i den svenska hewslöjdens bistoria. Ifråga varande exempel gäller en man vid namn Per Magnusson från Gnosjö socken i Jönköpings län och tydliggöres bästgenom följande, tvenne skrifvelser, den första från manves i fråga och eå lydande: Till komiten för husslöjdutställningen ; i Upsala. Di jag den 12 dennes till komiten afsände prof på win årnål-tillverkning för att förevisas vid utställningen, lofvade jag i förteckningen att vidare insända uppgift på denna min husslöjd, och jag får härmed meddela den. Å För orskring 12 år sedan var min ekonomiska ställning vå tryckande, att jag ej varistånd att skaffa min fåmilj, som då var hustru med fem minderåriga barn, dess nödtorftiga behof, med den dagspenning jag kunde förtjena med vanligt arbete. 1Då blef behof att upptänka någon husslöjd, hvartill hustra och barn kunde biträda. Efter dere funderingar bestämde jag mig föratt göra hårnålar, emedan jag uppmärksammat att sådana införskrefvos från utlandet, och jerntråd. hvaraf de kunde göras, tillverkadesi orten. Jag började nu så småningom Ke i yrket; men som jag var alldeles okunnig deri och ej den on fee handledning fans att få, hade jag flere svårigheter att bekämpa, och var det ej den minsta, att jag var utan medel tili utförandev ar mina planer, och ingen hade det förtroendet till mig att han ville lemna mig kredit, emedan man ansåg mig för dåraktig, som grubblade på sådana Iapprjsakar som aldrig kunde blifva något utaf. jag under dessa förhållanden sträfvat en tid och oaktadt svårigheteroa kommit i gång med arbetet, förvärfvade jag mig omsider kun der och kom i stånd att utföra större beställninav och förtjenade så. att jag redde mig godt. Nn blef ett annat omdöme om mig och mitt företag, så att man ansåg mig för klok och företagsam, och snart fick jag oinskränkt förtroende, Sedan ha mina härnålar vunnit mer och merafsättning, så att årliga tillverkningen är cirka 100 centner af olika sorter. f Gislaved Anderstorp den 18 Jan. 1874. N . P. Magnusson. Den andra skrifvelsen å kommunalnämndeuvs i anförda socken vägnar undertecknad både af kommunalnämndens ordförande och af kommunalstämmans ordförande har. följande lydelse: Industriidkaren P. Magnusson i Anderstorp af Jönköpings län började för flere år sedan efter ege Uppfitning tillverka — hårnälar. Under tiden har han i detta yrke förvärfvat sig en ovanlig skicklighet och lyckats att af åsuna slöjd erhålla stor afsättning, Nu har han uppdrivit denna huselöjd så, att han jemte hustru och fem barn tillverkar follt ett hundrade centner eller 25 skeppund färdiggjorda och inpackade I nålar. Å Denna busslöjd har ock hatt det goda fördelen med sig, att utom det, att 4. per härigenom förtjenat mycket penningar och bringat sig upp. så att han är välbergad, ha ock flere personer fått arbetsförtjenst, att från grof jerntråd, som mumera köpes från andra orter, draga den så fin! ett han kan gagna för nämnda behof: i Visserligen finnas några flere i orten, gom i m.ndre partier söka tillverka hårnålar, men Ma vnusson var dock den förste i denna landsort, som började detta yrke. H I förjid häraf rekommenderas Magnussor medi allt skid till det bästa att vid utställningen af husslöjd I Upsala blifva ihågkommen med en välförtjent belöning för denna sin verksamhet.! I sammanhang härmed skildrade hr A. till nvilken förvånande grad bemslöjden i om nämnda Gnosjö församling vore upp: drifven, hvarpå såsom ett bevis anfördes, act inom densamma afsattes Brligen hus! slöjdsarsiklar af jernoch mesaingstråd till en qvantitet af 1000 (säger tusen) skepp Denna tråd, hvilken köpes ända till ert fingers tjocklek, drages inom samma socken ; till alla erforderliga finlekår, somliga grän