Coramissaire Genteral etc. hvarest sid. 28 uppgifves, att Mehemeå Ali i nedre Egyp ten planterat sexton millioner träd. Insändaren synes icke vilja erkänna, at större skogar hefva förmåga att förminsk: hastigheten af de vindar, som passera öfve descmma, ehuru, såsom en hvar vet, blåste: 8 en skoglös slätt i allmänhet är desto häf tigare ju större slätten är, och han syne icke heller vilja tillerkänna skogarne nägo annat nyttigt inflytande på vindarse, uton det att de på ett helt kort afstånd lemna skyd mot den rent mekaniska verkan al blåsten ungefär såsom ett högt plank gör. Skogar nes inflytande på vindarne är dock icke ute slutande mekaniskt. Om en varmare, met fuktighet mättad, vind passerav öfver er större skog, saktas han i sin fart och af kyles, hvarigenom vattengasen kondenseras och regnmoln bildas, Passerar åter en tori vind öfver en större skog, minskas icke blot hans hastighet, utan han upptager frän sko gen fuktighet, så att han blir mindre ut torkande. Det kan derför icke vara tvifve underkastadt, att icke större skogar kunna verka högst välgörande för åkerbruket, äfven på flere mils afständ från desamma. Då vidare insändaren yttrar att vind gkydd för våra åkrar är något, som föga eller intet har att göra med den så att säga stora skogshushållningen (timmerskogssträc kornas skötsel, bevarande och vård)-, samt att för tillfället vore allva angelägnast att bereda vindbrytare at den opinionsviad, som nu stormar emot den enskildes eganderätt, toråe blott tillåtas mig anmärka, att den agitation, som nu pågår emot skogssköflin gen i värt land, så vidt jag kunnat erfara, icke är riktad emot misshusbällningen med den fullmogna skogen. Det är den ohejdade nerhuggningen af den yngre skogen och den planlösa kalhuggnisgen af stora, till endast skogsbörd tjeuliga, skogstrakter, hvilken är till skada icke blott för grannarne, utan för hela landet, och som ej kunnat undgå att hos så många fosterlandsvänner väcka da alivarsammaste bekymmer. Stockholm den 7 Febr. 1874 Knut Styffe.