vi man tycker sig kunna hafva evt Derävti. gadt anspråk. Den småländske bonden påstod emellertid, att ham för sin 12 mils länga resa fått fullkomlig valutaoch försäkrade att han; å sin ort skulle arbeta för id6ns framgång. Men för att få iden framåt, fordras ihärdighet och kraftiga stöd. ty man må icke inbilla sig, att allt är väl bestäldt, genom att man fört 100 tal in i välgörenhetsanstalten; ett efterarbete föl jer. som, om icke så svårt och mödosamt som förarbetet, ändock kräfver uthållighet och värma — nemligen det efterarbetet, avt inverka på allmo gen, 2 synnerhet orbetsklassen. att fortsätta med förnyande af insatser. Men hafva sådana några gånger försiggått, så att försäkringsboken i inSättarens ögon får ett visst värde. är ingen fara, att den lägges åsido; och för öfrigt utöfvar andras föredöme ett möktigt iuflytande och eggar till förnyade austrävgningar. Under årets lopp hafva 338 personer inträdt såsom delegare i välgörenhetsanstalten; läggas nu härtill de från föregående åren befintliga, så uppgår summan till 1.939, representerande ett insatt belopp af emellan 13 å 14000 rår rot Af dessa 1,939 personer äro 1.177 delegare i Stockholms lifränteanstalt; de öfriga i länets. Endast 715 hafva under årets lopp förnyat in satser. Denna siffra är liten med hänseende til delegarnes i lifränteanstalt antal; men orsaken till att så få förnyat sina insatser, härleder sig icke af ljumhet eller liknöjdhet, utan af det för hållande, att i förenivgens förvar under nära 1, år legat öfver 1000 Stockholmska lifränteböcker under afvaktan. att blifva till Carlskrona anstalt nedflyttande. Egarne af dessa böcker hafva vejat sfvakta denna nedflyttning. Detta för föreningens verksamhet i hög grad hämmande för hållande, har nu ändtligen — glädjefulit att omförmäla — blifvit afbulpet, ithy att den stock holmska anstalten. efter att till K. M:t ingått med underd. förfrågen. gifvit samtycke till. att alla försäkringsböcker med insats af 100 rdrrmt och derunder få nedflyttas; och kommer. detta nedflyttande att, sedan bokslut i Stockholmsanstalten blifvit uppgjordt. försiggå i April. Ett talande hevis på det förtroende föreningen till vunnit sig hos allmänheten, är, att ingen af b mälda lifränteinnehafvare framkommit med den minsta tillstymmelse till misstänksamhet, men väl med undran, att ett så låvgt utdraget dröjsmål kunnat ega rum. Vi hafva glädjen att omförmäla, att nästan alla — några få undantag äro ej nämnvärda — under 1873 i pastoratet födda barn äro delegare i lifränteanstalt. Vid barndop lemnas gemenligen faddersgäfva, utan att någon anmaning be-1 höfver gilvas Denna vackra. för framtiden löftesrika sed har så vuxit in iallmogens föreställningssätt, aft så skall vara, att vi våga påstå, att denna sed numera icke kan dö ut. Det enda som kan vara att avmärka. är attinsättningsbe loppet: väl ärlitet med hänseende till den besuttna allmogens tillgångar, men för att lifva till högre insats, bar Augerums församling i dessa dagar, vidtagit det prisvärda steg, att af samhällets kassa låta för hvarje nyfödt qvinligt barn utgå 3 rdr och för hvarje manligt 2 rdr rmt. För ) mögnare bönder hafva likväl insatt 30. 20 och j! 10 rdr rmt för nyfödde. Sådenva belopp förekommo ej för några år sedan; — talande bevis på huru lifränteidens framtida fördelar nu upp I skattas af den tänkande allmogen. Det är en synnerlig glädje för oss, att kunna j omförmila, att Augernuis församling i dessa dagar åter fått en donation af 4000 rdr rt, hvaraf åriiga ränton skall användas till insats för 10 pyfödda barn ; men i händelse af dödsfall fore ; jyllda 6 år, återgår insatsbeloppet till kommu nen för att insättas för onnat nyfödt barn. Med denna donation och den förut varande har:såle-: 4es Augerums socken för det framtidsrika nvilet 2000 rdr rmt. Äfven Lösens försemling harien framtid att påräkna en donation af 2000 rår rat 3 epehanda syfte. — Heder och ära åt dessa här ten och menniskovänlige givare! Tanken på alla de framtida fördelar lifränteidån bär i sitt sköte, huru fattigtungan i betydlig irån kommer att förmivskas, är visserligen tiilfreaosställande och glädjande; men äsnu mer glädjande. uppfriskande, liftvande och till förnyå adt arbete stärkande, är den vunna erfarenhet, !n art denua jt6 är mäktig att hos folket ingjuta en flitens ocbsparsamhetens anda, att väcka vill Jif den slumrangde sjeltuppebållelsekraften — att hereda sig på ålder en den oskattbara förmån, att få äta ert sjelff rfvadt bröd, Föreningen har haft den gludjefulla tillfredsställelsen, att vara vitne till, huru makan icke släppt den åt: dryckenskap hängifne maken, förr än något a de ymniga arbetstillgångorne blifvit ryckt från krogen åt barnen. — Vi hafva sett huru tb. ex. sjuåringen, hvilken instinkten liksom tillhviskat. att ränteiden är för honom af framtida nytta, bönfallande bliiekat upp till den supige fadren och icke släppt honom, för än han framdragit några rår till insats. i våga på grund häraf påstå, att denna idå är en mäktig bundsförvandt åt det öfver hela landet sig uppenbarande härnadståg emot brän vinslasten, samhällets kräfta och argaste fiende. Men på det att af detnu pågående dränvinsgets må spira upp några frukter, är, enligt : kr. förmenande, icke noj dermed, att det pre VÄrb a terhet; man måste framför folket äfdikas nys ven framlägs gångar, til Jvara a sättet, huru deras små tagna, kunna så fruktbargöras. ö 1Man skulie att de bereda betrys vgad ålderdom. i land och rike Bärvda der i socknarne trädde upp predikande frewlade Jifränt fördelar. icke i det ena och stå! Roseomkostna t Jämpliga personer, de Hvilket lif och hvilken värma skulle anära hänseendet deraf upp derna skulle ränta sf sig — och jemte nykterheta e-idns stora framtida skulle också ranta! folkets hi ade till sedlighet Mon hvarifrån taga i at vig — framtidsmitlioner. tm MD är tm AS As Fk oe dessa resekostnader? Landstingen kunna ja till ett sådant storverk, efter förmåga, lemna bidrag. en — — Folkhögskolorna, uppkowpa genom enskilda företagsamh riksdagens uppmärksam utveckling kraftigt eller senare — det dagens älsklingsbarn, tages nader armarne och I verka sitt storverk. förhjelpes till att Hi ut 4 personer, för och verkningarne af detta arbete hafva visat sig ! ; så framgångsrika, flertalet ur att söke ioland de lägsta ieden a foihafva såsonv delegare inträdt iden Aprii 1872; kinge lävs landstin, eten, hafva tillkämpat sig het och fått ett för sin stöd. Lifräutesaken blir förr i råge viantage — äfven rika bar gjort början; sändt det sntydda syite. att arbeta I ithy att 3497 persbuer, hvurat fö e; le v te 2 ket, i Carlskrona inrättade lifränteanustalt med insats g belopp af 60 006 rär riot, hvadanp landstinget äf: ven för detta år sänder nt sarima reseombad, y Vända vi nu blicken till omiringliggande SOCKnar, så uppenbarar sig der samma Jifaktighet!!4 för den goda saken. Ramsala och Frjdlefstad j Pi börjar tafla med Lösen och Augerum. I Ronneby fe står i spetsen för en der bildad förening en sär. (J geles varm och lifvad mån, som på kort tid visat i hvad en krattig vilja förmår. I Fridlefstad, Tving, Mörrum, Thorhamn, Ronneby och Backa nd xyd bafve komrounerna. i syfte att få 1iden rotjä-!P: stad af sasuhällsklassen enslagit på vissa år beki stämda insatsbelopp för de nyfödda barnen. i i Vore fodelseorten, såsom i Danmark och vi tro jfr äfven att så kr förhållandet i Norge försörjnings1 orten, skulle den väg. som en mängd af iörsamDe lingar i landet redan beträdt, vemligen avt göra! d insatser försine. vyfödg bum, med ännu större 5 ifver beträdas, till följd bvaraf hete landet skulle be vinnas för det löftessika målet; och för örrigt huru mycket trassel, hurn många olägenheter i:m fattigvårdsh nseende sänlle ej genom denng för : : ändring försvinna. Vi bänskjuta denna fågss begrundonde till — våra riksdagsmin. Sa I Carlskrona verkar dervaraude Fosterländska 1 förening med oförtröttadt nit och söker gamla I medel till den fosterländska sakens kraftiga fram 1 åtförande. Alla dessa samverkande krafter bebåda en för Blekinge löftesrik framtid Må Herren lifva oss till allt godt fosterländskt serk och deråt gifva sin välsignelse! ide