alliför djerft, huru mycket man än må lita på stadens invånarnes glömska, att förneka det. Hvad säges t. ex. om kongl. brefvet den 15 Juli 1864, hvaraf inhemtas dels att öfvorståthållareembetet, bland olägenheterna aft utiyllningen i Nybroviken, upptager den, att afloppet för vatten och orenlighet från träskränniln och omkringliggande stadsdelar blefve försvåradt i samma mån utfyllningen i viken utsträcktes, men att genom stadsfullmäktiges beslut om åtgärders vidtagande för ordnande af vattenafloppet från träskränniln, det väsentliga och egentligen enda bindret mot fortsatt utfyllning af Nybroviken förfallit; dels ock att K. M:t biföll den stora utfyllningen, med vilkor att de arbeten, som för ett ändamålsenligt ordnande af vattenafloppet från träskränniln och de densamma omgifvande stadsdelar erfordras, omedelbarligen, så fort fullständig plan dertill hunnit uppgöras, på stadens bekostnad bringas till utförandes. Vidare läser man i hr Hiertas bekanta motion: att det (vatterafloppet till Nybroviken) skall blifva svårare, om icke omöjligt, genom en vägrät förlängning af rännan på 600 alnars längd genom utfyllningen, har icke af någon blifvit bestridt; men man har föreslagit att, till botande af denna olägenhet (1), i stället göra en afleåning under Carl 13:s torg ut i Norr ström — — och till och med komiten, i hvilken hr Leijonancker var ledamot, talar om att olägenheterna (af Nybrohamnen) komme att förminskas, om, såsom föreslaget fr, hufvudafloppen dragas från Nybroviken till Norrström. Denna nya ledning sättes alltjemt i förbindelse med Nybrovikens fyllning: och huru föga man här än ser på riksdalern, när fråga är om allmänna medel, inser väl dock något hvar att 120,000 rdr icke blifvit nedlagda på trumledningen åt Norrström, om ej den stora fyllningen i Nybroviken framtvungit densamma, Med ett obegripligt lättsinne både i slutledning och uppgifter påstår hr Z. att vi vederiagt oss sjelfva, då vi sagt att det till passion stegrade begäret att fylla stadens hamnar egentligen daterar sig från stadsfullmäktig institutionernas tillkomst, men sedan visat att under hela tiden från 1547 till 1866 136 tunnland 43 kappl eller nära 706 qv.ref blifvit uppgrundade eller ntfyllda. Då nu, efter Z:s uppgift, endast 48 qv.ref eller 7 proc. af de 706 samt, om den pågående fyllningen vid Nybrohamnen jemte den föreslagna vid Stadsgårdshamnen tilläggas, i allt 170 qv.-ref eller 22!2 proc. af samma 706 skola genom stadsfullmäktige hafva blifvit fyllda; så är det, menar vår tvärsäkre Z., för den flyktigaste eftertanke uppenbart, att de utfyllgingar, gom under gtadefollmäktiges tioåriga verksamhet beslutits, äro en obetydlighet (!), i jemförelse med åe anförda. Jemte det viförst måste rätta trenne fel i dessa få rader, nemligen att vi skulle hafva angifvit utfyllningarne under äldre tider till 136 tunnland, då i artikeln står 126; att stadsfollmäktiges verksamhet fortgått 10 år allena, då densamma, sksom börjad 1863, fortvarat i 11 år, samt att heia fyllningsarean 170 qvadratref skulle utgöra 22e proc., då densamma likväl utgör 24 proc. af de 706 qv.refvarne, få vi bedja hr Z. genomse sina beräknin:ar ännu en gång, då han skall finna att hans egna uppgifter till fullo bekräfta just den åsigt vi uttalat, Då nemligen under de 319 åren från 1547 till 1866 (hvarvid ändock några Br af atadsfullmäktiges herradöme äro medräknade) fyllningarve uppgingo till allenast 706 qv.ref, d. v, 8. 2,2 qv.ref om året, utgjorde desamma under de 11 åren 1863 med 1873: 48 qv.ref eller 44 pr är, säledes dubbelt mera; och om vi dertill, lika med Z., tillade Nybrooch Stadsgärds-hamnarne, skulle man finna dessa fyllningar uppgå till 15,4 qv-ref om året, således on sju gånger gtörre areal än förut! Detta kallar vår man en obetydlighet, i jemförelse med den äldre tidens fyllningar, och påstår han att vi grundligt vederlagt osg ejelfva! Dessutom förekommer att, då fyllningarne i äldre tider förnämligast skett genom vårda iöshet, ske de nu i allmänhet afsigtligen. Det är nu metod i — företagen. Af detta ins:s första stycke kan läsaren. aluta till tillförlitligheten af hans koatligal opus i öfrigt; men innan vi gå vidare, vi!jal. vi erinra br Z. om eg viss, honom kanske l: ej obekant komitå, som 1 åen år 1861 fast-l: ställda planen för en strandgata vid Nybro viken föreslog de till en ofantligt ökad ut fyllning ledande ändringarne, att samma gata skulle erhålla 240 fots bredd i stället för 140, att fyllningen skulle sträcka sig ända till Sillhofsgränden, i förlängning hvaraf ev 60 fot bred gata och derutanför ett 120 fot bredt kajområde skulle snjäggas, samt att senom hela Nybrovikens fyllning ett ytterjigare landutrymme (utöfver det förat påräknade) skulle ernås af 429.000 qvadratfot. Det var detta makalösa förslag, som stadsfollmäktige, utan pröfning och diskussion, biföllo och som, till allas förundran, afregevingen blef faststäldt, till dess en storm af ovilja från allmänhetens sida, jemte motioner af några fullmäktige, föraniedde före: tagets inställande, Visar ej detta, jemta hrr Lindhagens, Nermausg och drätselanämndeng förslag till Stadsgårdshamnons fyllandel. (det förstnämnda ånyo, likasom det angående Nybroviken, utgåends på en strandgata af 240 fotz bredd), ett passioneradt begär för sådana företag? ae (Forts.) -o mm 2