STOCKHOLM den 23 Jan, Doe i går företagna valen till besättande al riksdagens ständiga utskott medförde i sina resultat visserligen icke någonting i egentlig mening öfverraskande, men dessa resultater voro dock ur några synpunkter så märkliga, att de icke böra med fullständig tystnad förbigås. Hvad angår Första kammarens utskottsval, så utvisade de en något större öfvervigt för den sida, som vid förra riksdagen beslöt sig för experimentet att sammanbinda med hvarandra försvarsoch grundskattefrågorna, Det skulle emellertid vara mycket dåraktigt, om man trodde att denna sidai Första kammaren vore jemförlig med eller skulle kunna något längra samverka med landtmannapartiet i Andra kammaren, De flesta ledamöterna af Första kammarens majoritet vilja endast gå in på indelningsverkets af skaffande under förutsättning att man i stället erhåller någonting, som kan kallas ett verkligt försvar och ett starkt försvar, och många ibland dem ha öfverlemnat sig åt den ilinsionen att man genom ett köpslagande i fråga om grundskatterna skulle kunna förmå landtmannapartiet att bifalla ordnandet af ett sådant försvar. Flertalet inom Andra kammarens majoritet torde deremot värre än allt annat frukta genomförandet af en verklig och fast försvargorganisation, grundad på Vvärnepligtsprincipen; det vill allrahelst ba ett försvar endast på papperet, Så snart det sålunda verkligen kommer till kritan, skall det utan tvifvel visa sig, att sambandet emellan dessa båda majoriteter är intet. Landtmannapartiet i Andra kammaren bar denna gång vid utskottstillsättningen visat större exklusivitet än någonsin tillförene. Insigter, erfarenhet och talang ha vid uppgörandet af partiets utskottslistor betydt ingenting ; de ha till och med varit skydda, ty det har framför allt gällt att jemte en eller par torgifvande få lydiga voteringamaskiner äfven inom dessa smärre representantdelegationer, der ärendena skulle sorg-! fölligt skärskådas och utredas. Ganska karakteristisk är i detta hänseende sammansättningen af konstitutionsutskottet, hvad Andra kammaren beträffar. Sjeltva Nils Larsson i Tullus har derifrån blifvit förja gad. Han har förmodligen befunnits ega il alltför hög grad en på bildning och mängårig erfarenhet i riksdagsärendens behandling grundad insigt samt en alltför stor förmåga att i en förhandling både gifva och taga skäl. Den fysionomi, som man velat gifva åt konstitutionsutskottet, visar ganska tydligt att landtmannapartiets taburett-aspi ranter, eller statsrådssäte-kräfvare såsom G. H. o. 8. T. skulle kalla dem, tillämna något stormanlopp mot regeringen och att, liksom deras ifver för grundskatternas och indelningsverkets afskaffande är i fråga om sin uppriktighet mycket tvifvel underkastad, så hålla de ock regeringen föga räkning för det den beredvilligt gått till mötes den uttalade önskan om ett försök, att medelst kombination lösa grundskatteoch försvarsfrågorna. Hufvudsaken är att bereda regeringen obehagligheter och att åvägabringa lediga platser i konseljen. Grefve Erik Sparre har åter blifvit tagen till nåder aflandtmannapartiet och återfått sin gamla plats i lagutskottet, dit partiet äfven insatt hr Philipson, som ännu icke haft tillfälle att intaga en bestämd politisk ståndpunkt och gom man derföre kanske ännu tror sig kunna vinna. För öfrigt ha inga af kammarens jurister fått plats i detta utskott. Icke heller har man fännit det ända målsenligt att lemna hr Hedin en plats i detta utskott, der hans insigter och tankeskärpa kunde vara till så mycken nytta. Det har befunnits lämpligare att der placera sådana storheter som N. Pettersson, L. Persson, M. Johansson m. fl. Stockholms Dagblad yttrar i en uppsats om dessa val bland annat följande: Landtmannapartiet har genom det sätt, hvarpå konstitutionsutskottet i går tillsattes, dragit försorg om att det för all verlden blifvit kunnigt, att partiet fortfarande skattar den hänsynslösa utöfningen af sin makt — den öfverlägsna numerärens makt — högre än någonting annat och att i partiets ögon den visserligen i och för sig fullkomligt aktningsvärda egenskapen af att vara hemmansegare öfvergår alla andra. Huru skall man eljest förklara, hvarför i riksdagens främsta delegation, det utskott som skeli granska grundlagen och föreslå derati nö diga och nyttiga förbättringar, som i vissa vigtiga fall skall döma i tvister angående grund: lagens rätta tolknivg, som skall genomgå Btatsrådsprotokollen och uttala sig om det sätt, på hvilket riksstyrelsen blifvit förd — förklara, fråga vi, hvarför i detta utskott blifvit insatt endast en herreman och denne en at de få utaf denna kategori inom Andra kammaren, som tillhöra landtmarnapartiet? Det kan omöjligen antagas, att Yeajoriteten denna gång ansett konstitutionsutskottet helt och hället betydelselöst, enär väl icke då några af de mest framstående allmogerepresentanterna, en Sven Nilsson i Österslöf, en Ola Jönsson i Kungshuit m. fl. deruti placerats, Fastmer måste det skedda valet betraktas såsom en handling af absolut maktfullkomlighet, såsom ett slags emancipationsförklaring, nemligen den om emancipation från den rikare erfarenhet, den mera omfattande sakkunskap, den vidsträcktare synkrets, som studier kunna skänka. Vare det långt ifrån oss att påstå, deticke ett lika godt hufvud kan sitta på allmogeMA PR pt Jr JR AN OA —