varandra. Bland kongressens förhandlin ar, som skulle tryckas och ledamöterna tilländas, beslöts införande af en at direktor org aflemnad Yefnadsteckning öfver tf. d. leven, döfstumme och blinde Magnus Olsson. Jid denna kongress utdelades till hvar och n af de närvarande blindoch döfstumantalternas föreståndare, sålunda äfven till Manilla institutets direktor, ett af styrelsen Curatorium) vid Israelitiska blindinstitutet Wien utfärdadt diplom som hedersledamot. lästa kongresk-ssammanträde bestämdes att ällas i Dresden sommaren 1876. Under ristandet i Wien var för kongressledamöerna bostad kostvadsfritt upplöten i de båda lervarande blindinstituten. En högtidlig kyrkofest för döfstumma firales i Berlin d. 31 Aungusti 1873, bevistad f 1173 döfstumma personer. Predikan tecklades i Dorotheenstädterkirche af läraren rid de åöfstummes institut i Berlin, predikanten Schönberner. Efter den uppbyggliga ;udstjensten utlemnades genom honom 12 oiblar till elever vid ofvannämnda institut, hvarefter 313 äldre döfstumma begingo nattvarden. På aftonen samma dag samlades ett antal af omkring 1,400 döfstumma till ett festligt samqväm, dervid den af döfstumförningen i Berlin högt förtjente ordföranden geheimesekreteraren E. Firstenberg, uppfostrad och undervisad vid döfstumanstalten i nämnda stad, i ett hjertligt teckenföredrag helsade de talrika gästerna välkomna. Se dan lemnade han åt dem, som deraf ville betjena sig, anvisning å fria bostäder under vistelsen i Berlin samt utdelade frikort till beseende af stadens märkvärdigheter äfvensom fribiljetter till hemresa på statens och enskildas jernvägar; förut hade dylika för färden till Berlin blifvit till obemedlade afsända. Direktor Borg frambar i allas namn en innerlig tacksamhetsgärd till den nitiske döfstumvännen hr Firstenberg för hans osparda möda för vanlottade likars väl. Flera teckenföreårag följde derpå och blefvo alla med det lifligaste bifall emottagna., Det stora antal af dem, som bevistade kyrkofesterna d. 31 Aug. och 2 Sept., var från flera orter såväl inom som utom Preussen och deltogo i desamma, på inbjudning af centralföreningen för döfstummas väl i Berlin, äfven 4 ledamöter från döfstumföreningen i Stockholm, näml. dess ordförande, direktor Borg, skattmästare, agren vid fria konsternas akademi A. Berg, sekreterare, kontors skrifvaren vid kongl. trafikstyrelsen Lindgren och läraren vid tysta skolan i Stockholm Carlbom. Döfstumföreningen i Stockholm hade utsett dessa personer till sina delegerade för Berlinmötet samt till resan för dem anslagit penningebidrag, hvarjemte fri resa på statens jernvägar var dem lemnad i Sverige liksom i Tyskland. I samband med nämnda kyrkofester var en kongress af synnerligast styrelseledamöter från flera Tysklands döfstumföreningar i Berlin anm ordnad och hvilken bevistades af omkring 35 personer. Till ordförande vid kongressen valdes hr Firstenberg, till v. ordf. hr Rasch, döfstumlärare i Leipzig, till sekreterare hrr Naglo och Lichtenstein från Berlin, alla döfstumma. Etter lifliga teckendebatter blefvo följande beslut fattade. Innerligt samband mellan alla döfstumföreningar; upprättande af asyler för äldre döfstumma; fortbildningsskolor för från döf stuminstitaterna utgångna elever, och önskades i sammanhang dermed förlängning at undervisningstiden för lärjungar vid döfstumanstalterna samt undervisnings spridande till alla vid lämplig ålder varande döfstumma individer; gudstjensters hållande helst medelst teckenspråk af någon deruti erfaren prestman inom hvarje döfstamförening; upprättande af kassor för besparande och förräntande af döfstummas arbetsförtjonst; samfäld medverkan för vinnande af större enhet i de dötstummas teckenspråk och hand-alfabet; utgifvande af en tidskrift för samtliga döfstumföreningnr, och ansäg man der Tanbstummenfreund, redigerad och utgifven af hr E. Firstenberg, såsom ett i detta hänseende lämpligt organ, dock i når got utvidgadt skick, så att den af predikanten Schönberner författade förklaring öfver söndagarnes texter finge utgöra ett särskilt bihang till tidskriften, hvilket sedan kunde utgöra en lämplig postilla för de döfstummä; uppmaning till döfstamföreningårna att efter mönstret af den Borlinska döfstumfruntimmersoch yfglingaföreningen verka för införande af dylika föreningar, enär devamma visat sig vara af mycken nytta; antagande af hrr Löwa och Krauss inbjudning till en döfstumföreningars kongress i Wien 1874. Till sist tillsattes en komite af hrr Firstenberg, Naglo och Rasch för att in tressera vederbörande för eller, om möjligt; sätta i verket de beslut, som vid kongressen blifvit fattade och i öfrigt om händer taga dermed sammanhängande frågor. Vid döfstumföreningens i Berlin 25-åra jubel: fest den 30 April 1873 blef direktor Borg utnämnd till hedersledamot af centralföre ningen i Berlin för döfstummas väl samt agreen Albert Berg till hedersledamot af döfstumföreningen i sistnämnda stad. Ianledning af ofvannämda fest kallades hr Firstenberg, stiftaren af nämnda föreningar i Berlin, till hedersledamot af döfstumföreningen i Stockholm. Den stora internationella konstoch induastri-utställningen i Wien 1873 erbjöd mycköt af intresse äfven i hvad som angick blind: och döfstum-väsendet, ehuru det senare jemförelsevis med det förra icke var eä rikt representeradt som önskligt varit. Ma nillainstitutet hade från såväl de döfstummas som de blindas afdelning utställt un: dervisnings-materiel och elevers arbeten, hvilket allt tillvann sig de besökandes syn nerliga uppmärksamhet samt af fackmän omdömet ärligt och godt. För de blindas undervisning funnos geometriska tabeller och böcker i relief, skrifoch räknemaskin jemte skrifprof väl utförda, äfvensom modell till en vindvisare, Bom för sin ändamålsen lighet vann mycket bifall; denna liksom ät skilligt anvat af de blindas undervisnings materiel var utförd af numera aflidna lära d strand: