tumma a. VAAN BARDA SF AUTLUSRUUIDRK SAVA UU tysta lidandet. 2. för allt hehof. 3. för kärTleksföreningar, för Life and Love. Härunder uppgör han planer för sin tilltänkta verldsetyrelse, På åtskilliga blad år I deltaafseende meningen vbegtiplig, men det förefaller t. ex. Boi omm han ämnat adressera sig till prinsen af Wales med ett förslag till en regering of genius merit, samt i allmänhet till gentlemen med vissa humanitetsider och till parisarne med ett projekt angåsnde en gouvernement de la Nature, du Vrai du Grand. Förmodligen såsom en belsosam sysselsättning nämnes under allt deita, ätt srecitera Passionerna — Fhorilds ungdomsdikt, med hvilken ban började att göra larm i dep litterära Stockholmsverlden — Och att till och med recitera detta alster med biträde af ett instrument2), För öfrigt fanderade han på att upplifva gamla barderna och upplifva gamla vise och druideraa, Säsom ämnen för poesi har han antecknat: ln Bpik: Liberty, Humanity Superstition. Religion) 3). Ea Tragedie: Menniskan, Medborgaren. — En Ode: Naturen, det gudomliga i menniskan (gör allt; ser allt störta; ler!)Hvad Thorild i England åsyftade, visste han pätagligen icke fullt klart sjelf, och bang leftiadstecknare kunna följaktligen derom icke ba mycket att berätta. I ett bref till den bekante originelle Tham, Thorilds otaliga gånger anlitade hjelpare i penning: nöd, har Thorild framlagt ett slags pian, som ock blitvit af litteraturhistorikerna, senast at Ljunggren, anförd. Vi meddela här grunddragen deraf, emedan de och dagboksanteckningarne i viss mån supplera hvarandra. Thorild ville resa till England, der allt stort kan tänkas och göras, och der ville han till srillena skrifva en bok på la tin med collateralspråk, kallad Mönarchia Mentium (förständets monarki), samt vilare till hjeltarne en bok, likaledes på latin, med titel: Ira, sive de sceleratis feriendis; ad animos heroes (vreden eller om skälmars skjutande; till alla hjeltesinnen), — Sättet, hvarpå mensklighetens osynliga, styrande och väpnade makt skulle operera, beskrifves 2flunda: Först skola alla därar och skälmar: citeras, de förra tillsägas att stiga ned, del: senare att deras timme är slagen; så kommer andra graden: varning. Så domen:) feriendus! il est å frapper! Det geren stor styrka, att mensklighetensa fiender äro uppenbara; men des2 vänner osynliga. Den första skräcken af denna makt, hoppades Thorild, skulle bringa de stormäktige dårarne att ackordera, hvarem icke — så döma och slå. Sedan sålunda plateen blifvit rödjad, och man fått fria händer, så borde man börja — men så småningom — att bränna städerna och i stället inrätta fria samhällen af enskilda hushåll, enligt gyllene älirens (den primitiva verldens) förebild, på öar, ibergstrakter, hos vildar, på köpta, öde ställen, under skydd af allmän tolerans och wilda sektere frihet, egentligen dock en ny religion! inga pöbelgudar! ingen oändliggjord mennisko dåre på himmelens tron, utan helt enkelt CGnui, alla väsendens väsende, det all-lefvapde ch alllifvande..., dyrkad i bilder af solen, menaniekokärleken, barmhertigheten. Vi dare skulle man stifta nya lagar — natureng rätt — nya seder, nytt lefnadssätt — gemensamma arbets och skördefester i form af ev naturens högtid o. s. v., med ett ord gyllene ållern — den rena menskligheten — realiserad. — Sjelf kallade Thorild i bref till Heurlin detta utkast det märkvärdiga te papper nu i Europa och anförde det som exempel af hvad jag gör, när jag, som man påstår, gör intet. Bortser man — säger Ljunggren här med skarpsinvig kritik — från det befängda i tron att med två böcker — och dertill på lativ, — kunna sätta verlåsreformen i gång, det löjliga påfundet med den osynliga domstolen m. m,., så är det dock, som vi sagt, metod i galenskapen, Det är icke annat än de yttersta konseqvenserna af Rousseaus politiska teorier. Der sitter på sin trånga kammare den svenske studenten och till menskligheteng lycksaliggörande utfunderar de medel, hvilka några år derefter de parisiska skräckmännen i så rikt mått användt — slå hufvudet af kungar, prester, lärda, snille7, ae tronisera den personlige Guden, anställa fe. ster i form af naturens nögtidt jä han Upp tager sådant, sem det först I våra dagar varit kommunen förbehållet att realisera — städernas Uppbrännande. Men i ett hänseende var terroristernas prhxis bättre än Thorilds teori: skräckmännen använde icke lönmord, ty på detta går Thorilds förslag ut. Då man finner huru naturligt det synes för en från händelsernas brännpunkt så långt aflägsen fantastisk grubblare attlyckliggöra menskligheten genom dylika medel, ser hur ban försvarar dem som moraliska, tycker man sig hafva uppdagat i sjelfva tidsmedvetandet en af dessa afgrundskällor, ur hvilka revolutionens rysligheter frambröto, och man nästan känner sig benägen att mildare bedöma blodsmännen från 1790 talet. Mon, vi återgå till den lilla anteckningsboken, som under den autydda torftigheten på notiser om Thorilds Englandsvistelse eger sitt särskilda intresse. Jemte denna Monarchia mentiume, hvärmed vi nyss fått göra bekantskap, förekommer här ofta det redan nämnda ordet Humanity. Att Thorild derunder ej tänkte sig ett blott abstrakt. begrepp, utan äfven något slags praktisk institution, tyckes framgå af följande rader: Hvar och en inger till societeten (Humanity) hvilken publik brist som helst, nämnd och ohulpen ännu etc. denoncera till natio-. nens indignation, Utan att närmare inlåta os3 på några gissningar, omtala vi vidare, att ordet Orpheus spökar i dagboken nästan liksom Huwmanity och tyckes stå i förening med någon allokution, med hvilken Thorild tänkte lägga beslag på hela menskligheten. En anteckning lyder så här: Orpheus. Naturens och sanningens röst till de ömma och höga sinnen, att dana sig samhällen efter lagar af sant och stort, af frihet och natur. Allthvad jorden haft högt och ljuft och heligt realiseradt 4). I sam2) Härvid står det enstaka ordet Lectioner. Om Thorild dermed tänkte sig skola gifva engelsmännen privat undervisning i denna dikt, öfverlemna vi åt läsarens fantasi att afgöra. 3) Ett epos på engelska språket om Cromwell påbörjade Thorild i England och yttrade derom, att det -andas poesien och kraften af all helvetets harm och all himmelens hämnd-.