d:lgitva nedanstående transumt af inledningn till det af öfverstelöjtnanten m. m. EF. W. Leijonancker uppgjorda förslag till af E-ppstrammor på Norrmalm: Behofvet att genom täckta underjordiska aflopp bortföra det med orena ämnen inmängda vatten, hvilket kommer från hus och gator i en stad, har från äldre tider varit väl insedt och föranledde tidigt storartade anläggningar för detta behofs afhjelpande. Då detta svårligen kunde uppnås utan i sammanhang med fullstänAlig tillgång på vatten, förefunnos redan i de romerska städerna vattenledningar och afloppstrummor, anlagda efter utmärkt väl beräknade frunder och derför fullkomligt uppfyllande än d.målet af såväl beqvämlighet som sundhet. Dy vika anläggningar voro under medeltiden ganska fälsynta, och det är först i nyare tider deras ft idvändighet för städers sanitära tillstånd blif vit ånyo insedt och föranledt utförandet af talrika såväl vatten edningar som underjordiska af loppstrummor. De senare blefvo dock oftast anlagda dels efter mycket felaktiga principer och dels utan att kunna förses med för deras renhållning tillräckligt vatten, hvarför de ock ganska ofta förorsakat mera skada än gagn, oaktadt de ofantliga anläggningskostnader de med fört. Någon gång har äfven till följd häraf tvifvel uppstått om afloppstrummors tjenlighet i allmänhet. Omöjligheten af att utan sådana förekomma de osunda gaser, som bildas från de uti en stad uppkommande förruttnande och orena ämnen, har dock alltid gjort sig gällande och förorsakat dithörende frågors undersökande så väl praktiskt, som vetenskapligt, hvaraf resultaten blifvit anläggning och ombyggnad af afloppstrummor i snart sagdt alla städer inom England och i en mängd städer på kontinenten. Felaktigheterna i de äldre konstruktionerna hafva blifvit insedda, och riktigare former och principer lagda till grund för de nyare. hvilka derför Mt uppfylla ändamålet på ett tillfyllestgörande Omöjligheten af att utan underjordiska täckta aflopp kunna befria en stad från för helsan skad liga ångor har sin grund deri, att då vatten, uppblandadt med smutsiga och skadliga ämnen, får fritt uppsugas i marken, eller orena ämnen samlas fritt liggande i luften. afdunsta de skad liga ångorna och npptagas af luften. Dettaförhållande kan ej unvikas med mindre än nämnda orsaks fullständiga undanrödjande medelst täta afloppstrummor. — Alla andra medel äro ofuilständiga. Rännstenar kunna ej göras så täta. att smutsvatten nedtränger och impregnerar jorden, och samlandet af de orena ämnena.i husen och deras bortförande kan blott ofullständigt ske i deaf mera bemedlade bebodda hus, och blir omöjligt i fattigare stadsdelar. Ingen olis är mäktig att ålägga uppfyllandet af för attningar i och för snygghet på gator och gårdar, då medlet för denna snygghets möjlighet saknas. Har deremot en lätt möjlighet blifvit invånarne beredd för undanskaffandet af alla orena ämnen, behöfves ej heller något öfverseende med dem, som ej begagna sig af detta medel. . At utomordentlig vigt vid ett afloppssystem är erhållandet af ändamålsenligt sätt för motta gandet af det ur trummorna kommande smutsvattnet med deri innehållna slamämnen, hvilka, i sitt ursprungliga skick och vid den dekompo sition de kunna undergå, äro stinkande. Första vilkoret härvid är, att dessa ämnen aldrig fål samlas i fuktig form, utsatta för luftens tillträde. Att detta vilkor ej uppfylldes var det utan fräga största skälet till klagan öfver Londons äldre afloppsöystem, uti hvilket smutsen dels samlades i de felaktigt konstruerade afloppstrummorna och dels på sådana delar af Themsens botten, som vid ebbtiden blottades. För ett ändamålsenligt upptagande af afloppsrörens vatten (afloppsvatt net) finnas egentligen blott två sätt: det ena att samla det med deri befintliga ämnen i bassiner, hvari det göres luktfritt, vanligen med kalk. och sedan uppfordras med pumpverk och någongång de fasta gödningsämnena tillvaratagas — det andra sättet är afloppsvattnets afledande i tillräckligt stor qvantitet rinnande vatten. Detta senare är det enda sätt, som kan i Stockholm komma i fråga, hvarför det är af vigt att utreda hvad erfarenheten om detta sätts lämplighet gifvit för resultater. Denna fråga om afloppsvattens utledande i större rinnande vatten har särdeles vid den mångåriga behandlingen af planerna för ombyggnad af Londons afloppsrörsystem blifvit på det fullständigaste sätt utredd såväl praktiskt, som veör depligt: Resultaterna af de dervid uppkomna stridiga åÅsigterna torde säkrast få anses ligga i det slutliga betänkande, som afgjorde frågan. och efter hvilket det nya afloppssystemet blifvit utfördt. Några utdrag ur detta betänkande i ämnet förtjena med allt skäl att anföras: Från resultaterna af vår egen erfarephet-, yttra komiterade, om drainering af städer, hafva vi länge funnit det vigtiga faktum, att de organiska ämnen, som i allmänhet föras från husen till afloppstrummorna och der blifva underkastade inverkan af vatten och luft, undergå förändringar och dekompositioner ej nödvändigtvis af stinkande egenskaper, utan antingen upplösas i sina enkla beståndsdelar, eller ingå med hvarandra nya föreningar, väsentligen olika med dem, som från början voro för handen. Dessa förändringar ske med stor hastighet, så stor till och med, att det är sällsynt, att uti det vatten. som utrinner från afloppstrummorna uti en stor stad, finna några af de rika gödningsämnen hvilka, om de under inverkan af rinnande vatten kunde förblifvit oförändrade, skulle alstrat en för helsa och lukt högst skadlig och outhärdlig stank. Dessa kemiska förändringar af organiska ämnen, då de äro väl uppblandade med vatten, äro orsaken till, att utsläppandet af organiska smutsämnen i våra strömmar ej gör dem permanent orenliga eller märkbart skadliga. Denna välgörande naturprocess sker visserligen småningom och är otvifvelaktigt till en viss grad beroende af qvantitet och qvalitet af det vatten, hvari de förorenade ämnena utsläppas. Observationer hafva likväl öfvertygat oss, att afloppsr vatten af vanlig smutsig beskaffenhet, blandadt i en ström rent vatten af 10 å 12 gånger dess volym, upphör att hafva någon benägenhet att öfvergå i stinkande dekompositiorer. Dessa åsigter hafva erhållit sitt stöd uti särdeles talrika observationer på alla de förhållanden, som kunde lida inflytande af i floder utrinnande afloppsvatten från städer.Att utloppen från dem ej böra ledas till stillastående vatten, följer af hvad här ofvan blifvit anfördt. De böra följaktligen ledas ut i Norrström, hvilken har öfverflödig vattenmängd för att utan något menligt inflytande upptaga af loppsvattnet, sådant det från trummorna utkommer, redan starkt uppblandadt med vatten från hus och rännstenar. Det östra afloppssystemet har hittills haft sitt utlopp i den stillastående Nybroviken; följderna häraf äro för väl kända för att behöfva vidare omordas. Det bör nu få sitt utlopp i strömmen vid Carl XIII:s torg. — Af detta framgår att uttyllningen i Nybroviken ej varit orsaken till anläggandet af afloppstrumman och att således staden för dessa utfyllningar ej behöft nedlägga en kostnad af 120.000 rdr för en trumma i Carl XIII:s torg. Angående trumman nämner artikelförfattaren vidare: of måns hvavwannan månad Altalalan minen PONT fr ot M 4 RR KR AR