strur betraktas såsom en oförlåtlig skymt. Skulle någon ha varit ur stånd att hörssmma uppmavingen, måste han, så kärt honom är att icke bli halshuggen, när drottningprocessionen nålkas, kasta sig framstupa och borra ned ansigtetimarken, till dess damerna ha passerat. Några statsceremonier tillåtes likval ett visst antal af konungens hustrur att bivista.