andra och har sin egen guvernör och riksförsamling. Något gemensamt förbund eller föreningsland finnas icke, men talas om såsom något högst önskvärdt. Förbindelsen dem emellan hindras naturligt mycket deraf, att hvarje land har sin egen tulloch postlagstiftning m. m. d. — At moderlandet äro kolonierna endast obetydligt beroende. Guvernören tillsättes af engelska regeringer, som sålunda genom honom utöfvar sitt inflytande. Hans makt är dock ej stor. Utan hans stadfästelse kunna visserligen parlamentets beslut ej blifva lagar, men det synes, som om hans vägran aldrig sattes i fråga. Vid hans sida står en regering, som är sammansatt enligt engelaka regeringens mönster, och mellan dess medlemmar är verkställande makten fördelad. Den lagstiftande makten tillhör deremot parlamentet, som naturligtvis är bildadt på de friaste grunder. Det består af två kamrar, och medlemmarne väljas med allmän rösträtt, d. V. 8. af hvar och en som fyllt 21 år och vistats 1 år 1 landet. Dessa vilkor variera dock något i de olika länderna. Endast i några af dem uppbära representanterna arvode, — Den kommunala styrelsen är till sina grunddrag ordnad efter Englands mönster, men har dock i sina detaljer undergått icke obetyd liga förändringar. Kolonisrnas författningar göra dem i verkligheten till fullkomligt sjelfständiga repu pliker, och att de i framtiden komma att bilda en ny grupp förenta stater, derom tyckas alla vara öfvertygade, men fortfarande är det en stor fördel för dem att tillhöra England och mången vill derför ej höra talas om någon sjelfständig framtid. De kyrkliga förhållandena hafva utvecklat sig så, att här icke finnes någon stats kyrka. Visserligen har statskyrkan aldrig blifvit afskaffad genom något formligt ber slut, men saken har på praktisk väg utj vecklst sig så, att landets styrelse ej understödjer nägon kyrka. Religionen besrak: tas såsom en helt och bållet enskild anger lägenhet. Likväl meddelas religionsundervisning i alla offentliga skolor. Den en gelska kyrkan styres här af tio biskopar, och den katoleka af tvh eller tre gånger så många. : För den högre undervisvingen är intres set ej synnerligen lifligt; dock äro universitet redan anlagda både i Melbourne och i Sydney, och f. n. diskuteras frågan om ett universitets upprättande äfven i Brisbane. Dessa anstalter äro dock ännu i sin barn dom, de ega endast några få professorer och ett eller annat erssin studenter. Dessutom finnes bär en mavgd teologiska colleges, vanligen privata stiftelser ech tillhörande de olika religionasekterna; de största äro ka toiaka?). Af invånarena utgör det öfvervägande antalet engelsmän, men derjemte har ett be tydligt antal invandrat frön alla möjliga länder, isynnerhet från Tyskland och Kinza, Den engelska nationaliteten är dock tillräck lig stark för att sätta sin prägel på det hela, och de öfriga synas ej komma att ut öfva något synnerligt inflytande derpb. I allmävhet omiatta de genast Englands språk och seåer; de tyska luthoranerna bibehålla dock tyskan sbsom kyrkooch skoispråk, under det att deras katolska landsmän sluta sig till sina engelska trosförvandter. Det är intressant att se, huru emigran terns härstädes slå sig ut. Här kan aidrig tryta arbetstillfälle, och dagslönerna äro mycket högt uppdrifxa. Eno god arbetare förtjenar omkring 10 rdr om dagen och kan stundom förvärfva ett pund eller mera, Om han athärdar hårdt arbete. Iallmänhet råder bland arbetareklassen en i bemlandet okänå välmåga. Det inträffar ofta, tt skilsadenr mellan arbetsgifvare och arbetstagare, som hor oas är så stor, här nästan upphört, Arbetarns kunna i allmänhet bo och lefva lika väl som någonsin deras löngifvare; de hafva eamma olitiska rättigheter och de veta ock att vid alla tillfällen göra sig gällande. Det före. faller en europå eget att på jernvägsstatio ner och dylika offentliga ställen 86 arbetare med uppvikta skjortärmar helt ogeneradt gå in och s!å sig ned vid den bästa table d höte RR -— 9 Or As Br bland herrar och damer, eller, då man reser med postäiligensen, s6 kuskor gå in i mat salen och taga högsätet vid miadagsbordet såsom sin sjelfskritna plats. Detta gäller om de egentliga arbetarne. Skuile man i detta land kunna tala om fattigdom, skulle det vara bland de smä farmerna, d. Vv. 8. emigranter, som komma ut med en liten penningesumma och använda allt bvad de hafva för att köpa sig ett litet stycke jord. Detta bar dock visat sig vara det sämsta, de kunna göra, ty de sakna nödigt förlagskapital, och efter ett par åra fruktlösa ansträngningar att kunna balanpora måste de vanligen öfvergifva allt och taga till det mera lönande arbetet för an dra. Skilnadev mellan stad och land är naturligtvis mycket betydligare här än i andra länder. De stora städerna stå i intet afseende ofter de europeiska hafvudstäderna. Här finnes samma lyx och beqvämlighet som der, här finnas unsor, hotell, offent liga byggnader och anstaltor ef alla slag, stora eleganta butiker, som kunz2 jemföras med de största etablissement i London, 0: 8 7, Att allt är ordnadt på europeiskt sätt, be böfver knappt nämnas. Öfver allt råder den lifligaste trafik, handel och rörelse af alla slag. Helt olika är förhållandet på landsbyg: den. De tätare befolkade trakterna, som stå i närmare förbindelze med hufvudstäderna antingen genom jernvägar eller ångbåtar, äro temligen väl försedda med allt, som hör till ett civiliseradt samhälle. Man påträffa der icke obetydliga städer, som äro at mycken ) Bland de lägre klasserna står bildningen lågt. Väl finnas folkskolor öfver allt, äfven i de aflägsnaste skogsbygder, men de besökas mycket oreoelbundet, och den undervisning, som