enligt derå befintlig anteckning blifvit beviljadt, men ännu icke utgitvet. N Med anledning häraf förehemtsdes Östling å nyo, och han erkände då, att han vore saker äfven till dessa förfalskningar. Till följd af dessa in blef verkställigheten af öfverståthållareembetets utslag, att Östling skulle afsändas till konungens befallningshafvandes i Upsala län förfogande, inbiberad, och målets behandling uppskjuten till i tisdags, Under tiden har emellertid förhör anställts å detektiva afdelningens kontor angående nämnda förfalskningar, och Östling har dervid, enligt hvad af den upplästa Jepporten inhemtades, medgifvit, att han sjelf skrifvit ofvan nämnda skuldsedlar, hvad såväl kontexten som låntagarnes, löftesmännens och vitnenas namnteckningar, hvilka samtliga underskrifter : Östling förklarade isyfta af honom kända personer, och tillade han, att han under vistandet å någta hotell här i staden tillverkat skuldsedlarna och, såsom hr Österdahl uppgifvit, uppburit lånebeloppen å de begge först nämnda. Tillfrågad om han ej begått flere förfslskninar eller andra brott. erättade Östling. att han els under senare hälften af Maj månad sistl. år i Mälareprovinsernas enskilda banks afdelningskontor i Upsala uppburit 800 rdr å en af honom utgifven och med falsk borgensförbindelse af prof. G. Svanberg och en annan person, hvars namn han ej kunde erinra sig, försedd skuldsedel; dels under slutet af sist nämnda årisamma bankkontor på en af honom utfärdad revers 400 rdr, å hvilken han falskeligen skrifvit professor Svanbergs och en annan persons namn under borgensmeningen, erhållit lånebeJoppet; dels ock slutligen ännu en gång under Toppet af år 1872 på en förfalskad revers i Uplands enskilda bank lyckats åtkomma penningar. Samtliga dessa tre sist nämnda reverser hade emellertid blifvit infriade med de medel, Östling erhållit på de sedermera förfalskade handlingarna. Vid förhöret i går i poliskammaren vidhöll den anklagade sin förut afgifna bekännelse och uppgaf, att de erhållna penningarna förutom 85 rdr 32 öre, som han vid häktandet innehade, blifvit använda till betalande af skulder och hestridande af lefnadskostnaden. På särskild fråga förklarade den olycklige brottslingen, som under ransakningen var höljd af blygsel och så uppskakad, att han måste tillåtas attsittande öfvervara senare delen af förhöret, att han ej begått några andra brott än ofvan nämnda; att nöden till en början varit anledningen till de samma, men att sedermera ett öfverdådigt lefnadssätt i förening med samvetsqval förmått honom att fortsätta dermed, ända till dess han häktades. Justitieombudsmannen öfvervar förhöret, som leddes af polisintendenten Rubenson. Den anklagade var iförd fångdrägt, hvilket gaf polisintendenten anledning att efterskicka fängelsedirektören Jakobsson för att affordra denne förklaring öfver ett förhållande, som denna gång ej kunde hafva sin anledning i den anklagades brist på AnYgen kläder. Det upplystes då, att Östlings kläder blifvit reqvirerade till detektiva polisafdelningens kontor för undergående af visitation. och att detta varit orsaken till, att denne blifvit iklädd fångdrägt, vid hvilken förklaring öfverståthållareembetet lät bero. Målet remitterades till Stockholms rådhusrätt, den anklagade återfördes till häktet. ) D: B.