. skrifver deremot sålunda öm samma sak: t )Hr Bergfränhs program. skall icke kunna undgå att väcka det nppssende, det förtje .Inar. Det är dock glädjande att se, att r hvarken vi eller tiden stå stilla. Med lugn a joch värdighet anser sig kandidaton ötvörty , gad om, att Hlsåss Lotbringens förflutna hi . etoria, hvilken länder Frankrike till heder, vr jäfven har Tysklands odelade sympati. De -båda provinsernas afträdande var smärt -Jsamt, men det är faktiskt och oåterkalle-ligt Hr Bergmann har på sin tid prötesterat rn och det gäller nu att verka -1 de nya förhållanden, i hvilka de båda länderna hafva inträdt. Elsass-Lothringens invånare skola sända representanter till den tyska riksdagen; der kunna de nu framföra sina önskningar och klagomål. Det tyska riket, som ersatt de materiella förlustorna, Iskall äfven uppfylla berättigade politiska Jönskningar. Resiltatet beror ät invänarne I sjelfva; de ha tätt nya rättigheter och nya Ipligte? — det nya rikets öde är äfven deras o. 8, va — Det är, tillägger NatioInal Zeitung, som om vi efter många åra Tförlopp åter hörde en klar politisk id utItalas och vi äro inycket nyfikna att få erfars, hvilket intryck detta program skall göra på landets öfriga valkretsar. Såsom vi förnt omnämnt, har Virginiusaffären tagit en för Spanien oväntadt gyn sam vändning genom konstaterandet af, ett ifrågsvärande fartyg icke var berätrti gadt att föra 2merikassk flagg. Amerikanska sändebudet i Madrid, general Sickles, som stod i en kiekig ställning till spanska regeringen, och som a!lmäinna opivioner i Madrid beskylde för att ha illa uasder rättat sin regering angåsnda de saker, som stodo i samband med värrda tylstefråga har nu blifvit återkallad. Danna åtgärd bogräktas säkerligen mad mycker iifredaställelse af Caztelar och hans vänner; hvilka, utom hans hållning i Virgininsfrågan, beskyllde honom för att sik på allt för vän skaplig fot med kant onslisterne och den yttersta venstern iom tortssförsamlingen, Cortes skola sammanträda i de första dagarhe af denna månad. Man är inom rege ringsvänliga kretiar icke utan oro för da beslut de skola fatta. Den. yttersta. Ven ttern kommer säkeriiges att rusträngasig till det ytterstaför att rädda kastonalisterae 1 Cartagena, Dess tidaisgar arklaga redan Cstelar för at ha förrådt den federativa republiken. Dsssutem har någos ooeirhat uppstått mellan Caststar och hans företrä dare, Salmerör, hvilken! oenighet, om den icke snart. bilägges, kulle kunna åter föra venstern till: makten usder Pi y Marsall, Gemensamma vänner bemöda sig att bilägga depna sösdring, hvilken förakmligss. bar sin grund deruti, att Castelar at 21! makt söker vinna de konservativa för regsringens .. politik, under det Salmeren froktar, att republikon genom alit för stort tilleötesgående mot de siateämnde lätt kan ksmma att kasta sig i armarne på elpbonsi sterne. Hvad Salmsron och bars vänner mest förebrå Castelar, är dock der benägenhet för eftergifter till förmån för dem påtliga stolen, han på ssnsste tiden visat. Så lunda bar han atällt det palats, som tillhör legationen i Rom, till erkebiskopena af Va, lencia, msgr Barriossförfogande, i anledning a? bazs apphöjelse till kardinal Ätven an dra hendlingar af chefer för verkställande makten gifva skäl för det antagandet; att han icke läxgre håller pk grundsatsen om tyrkass skiljande från st:ten. utan I detta sö väl som i mycket anrat är boredvil:ig att göra koncessioner åt de koaservativa intressena. I Cartagena -der scriden nu fortgåttimer än tre mhnader, gå sakerna mycket lång samt. Insurgenterne begagna sig af eskaferns ofra upprepade fränvare för attskaffa sig proviant sjöledes. De skaffa sig äfven proviant landvägen, emedan stadens inspärrning: a! regeringstrupperna ännu endast är otollständig, De belägranie ha ännu icke kommit platsen nog nära för att begagra mörvare. Insurgerterne Ä sin sida ha lagt tjucka lager af-sand och jord -i.det inre af batterierra, inom fertepa och på murarna för att sålunda förtaga verkan al de belägrandes projektiler. I Ungern b-slöts vid ett sammanträde sf deputeradekammaren den 21 i förra måzadea, ezlgt förslag såfisarsutskottet, tillsättandet sf ett parlamentariskt utskott af! 21 medlemmar at slia partigrupper, hvars Ooppgift skall vara att göra regeringen för j nag, som kunna tjeua benns till rättesnöre såväl i alministrativt som i finansielt bänseerde,. Det är, som em österrikisk tidrivg anmärker, ett slags välfärsgkomit6, en koalitionsregering, i hvi!kez hvarje parti grupp får tillfälle att utveckla sitt program och brivga siva ideer inför ett behörigt forum. Vid samma möte antogs finaaslager fir i år, och det väckte icke ringa förundan, att det af Ghiczy stiftade nya cen terpartiet, som räknar trettio medlemmar, röstads för lagen och sålunda på visst sätt nrnderstödde ministören. I etttalredogjorde Ghiczy för denna skerbeara motsägelse mellav sitt program och sitt praktiska uppträ: dande. Han yttrade bland annat: Jag tror, att ministörens fall i närvarande ögonblick endast skall göra oredan ännu större. Det. är lätt nog att finna grunder till att störia regeringen, men ingen vet hvem som sksll träda i hennes ställe. Debatten i det nya parlamentariska utekettet skall gifva den man, som verkligen är sitnvatiorens man, tillfälle att visa sig Att Ghiczy härvid isyfiat sig sjelf, apses af österrikiska pres: sannolkt; men oaktadt dem erkänner 3 ö!verlägsenhet, fortfar den dock att peteifla, att han skall blifva lyckligare än föregår gare. 2. fy I Rab bre FR seralpoststyrelsen.. K. M:t. har den 27 aisti. December till byråehet 4 -Generalpostatsrelsen utnämnt och förordnat t. f. smentschefen derstädes, sekreteraren Broberg. F, DPA PRAT WD 311 ankadrattninsan 1äv I daga da