ro, om de ock hade sin nppmärksamhet fäst lerå. Om så var, må inan väl spörja, om ! j Carl Johan sjelf, i stället för att för j! ;vaga denna uppmärkeamhet och förebygga l. ro, gjorde sitt till för att stegra den förra , ch framkalla den senare genom att sjelf ala så mycket om de främmande makternas wigter, genom att i reskripter till stortinl set framhålla dessas ovilja och möjliga in-: landning, samt genom sådana hänvändelser ill dessa makter, som den af Engeström 1821 1tfärdade cirkulärnot, der man begärde råd om — tillämnade förändringar i Norgesin-(! stitutioner, en notsom visserligen ej ir det snda, men ett af de ledsammaste bevisen på arten af den nämnde utrikesmintisterns för-: stånd. Skall stortingets förfarande i stataskuldsfrågan brännmärkas såsom politiskt oförsvarligt, emedan det kunde medföra stora vådor, så fordrar rättvisan att man ställer) den af Engeström, på Carl Johans befallning utfärdade cirkulärnoten på samma linie, till föremål för ett lika allvarsamt ogillande. Af ett par meddelanden ur brefvexlingen med Sandels framgår, att Carl Johan 1821 umgåtts med några krigstankar, hvarom dock ingen närmare upplysning är att tillså. Det ögonblick är kanske ej fjerran — 3krifver han 31 Mars 1821 — då försynen skall kalla oss att spela den yttre roll, som hon bestämt åt Skandinavien. Och nägra veckor senare förbereder han Sandels på möjligheten af vissa öfverenskommelser sinom några månader, mellan de förenade rikena och vissa med dem förbundna, eller vänskapligt sinnade makter. Öfver hufvud är författarens arbete ganska lättläst. Endast i ett par punkter ha vi fonnit en oklarhet, som lemnat os3 i oviss het om meningen, nemligen dels i framställningen af statsskulds-frågan, synnerligast i början, dels i berättelsen om processen mot Hjelm. Författarens halfva löfte om ytter ligare fortsättning, åtminstone till 1830, kunna vi ej annat än med nöje teckua oss ill minnes. — Af professor Franz Rebers: Geschichte der neuern deutschen Kunst vom Ende des wvorigen Jahrhunderts bis zur Wiener Weltausstellung 1873 mit Bericksichtigung der gleichzeitigen Kunstentwickelung in Frankreich, Belgien, Holland, Enogland, Italien und Russland, har första häftet nyligen utkommit hos Meyer Zeller i Stuttgart. — Z. Topelii sagor öfversättas jemte andra nordiska sagoberättares arbeten, enligt Åbo Posten, för närvarande i Amerika af ett finskt fruntimmer, miss Selma Borg, och komma att med illustrationer utgifvas under titeln The northlight (norrskenet). — Gustaf! Wasa heter ett skådespel, författadt af Bernhard Scholz, hvilket nyligen blifvit zifvet af de tyska hofskådespelarne i Petersburg med lysande framgång.