STOCKHOLM den 20 Dec. Utgången af de i söndags företagna va 1en till franska nationalförsamlingen ha slagit hela det konservativa partiet Fö häpnad och bestörtning. Men långt iffå att det genom detta nederlag skulle känn sig manadt till aktning för det allmänn tänkesättet i landet och till ett mera mo derat uppträdande, yrkar det tvärtom påe mängd repressiva åtgärder för att under trycka den allmänna meningen. Times sär skilde korrespondent i Paris berättar sö lunda, att dagen efter valet samlade sig er mängd af de konservative omkring mini strarne vid deras ankomst till nationalför samlingens sessionssal och uppmanade dem att så snart som möjligt företaga en full ständig rensning af administrationen, hvars närvarande organisation vore orsaken till radikalernes ständiga segrar vid valen. Denna oroliga stämning bland de konservative fick samma dag under mötet ett ut: tryck genom den bonapartistiske deputera: den Haentjens, som af församlingen anhöll att få interpellera regeringen om landets tillstånd med anledning af de senaste valen, hvilka talaren ansåg bevisa, att Frankrike var hotadt af svåra faror. Han vill, inter ellera regerin; hurnvida hon ämnar afTålla sig från all inblandniag i valen. Detta tillkännagifvande mottogs med ironiska bifallsrop från venstern och det beslöts att interpellationen skulle uppskjutas till efter debatten om budgeten. Det bland valen, som väckt största uppseende, är det i Fini ståre. Bretagne, hittills ;troaens och altarets säkraste stöd och som blott sändt klerikale eller monarkiske deputerade till 2örsamlingen, har denna gång med den öfverväldigande majoriteten af 22,000 röster mot 10,000, som tillföllo den konservative kandidaten, utsett en republikansk depua terad. nska nationalförsamlingens författ: .ningsutskott började den 12 dennes diskussonen af vallagen, med hvilken det besla tit sig att sysselsätta sig, innan det öfvergår till behandlingen af vallagen. Som den nya regeringen icke aflemnat något lagför slag och som man icke ville taga till ut gångspunkt för öfverläggningen det förslag, som för längre tid sedan blifvit inlemnadt at då varande justitieministern Dufaure, sysselsatte sig uts!kottei hufvudsakligen med betraktelser öfver den allmänna rösträttens väsende, egenskaper ock verkningar. Dept steraden Combier tillkom avan attförst framnälla ett valsystem. Enligt hans bsigt är det nödvändigt att betydligt modifiera den nuvarande vallagen, enär den gifver öfver: Åt massan, det är åt det brutala. elementet, åt folklidelserna. Detta missförhåljande bör rättas; suprematien måste komma j händerna på de mest upplysta och på dem, gom hafv.4 störst intresse af att den sociala pråningen npprättbålles, Dessa borde man