ul tvecne; men med oivannamnac KONR:.jue om för ögonen, hvarigenom man synes vara l ri srättigad till ettskdant handlingssätt torde !n: nången domare tveka att på ett dylikt falljäl illämpa stadgandet. Or Stockholm i Decomber 1873. ki O. A. Beckman. ÄOEATEPRRVAAETON Den förflutna veckar var visserligen icke julveckan, icke ensit veckan före iolve , men hon var åtmin-!g stone en entepenultima, sn som föregick den a häst aåsta vecken, och en sådan har, redan hon, en mission att fylla i ett land, der ulen firas så grundligt och der man måste jds ång tid förut göra sig beredd på helgen. Den som vill vara i ordving till julaftom, år aannorligen icke ett par veckor förut je nbilla sig att ännu kan det vara god tid,lns inau beböfysr man icke grubbla på attraplis perna cch ännu tvingas man ej att sittaloc ippe om nitterna för att få tapisseriet för-j,: ligt, ty des är jast devta man ovilkoriigtz, måste göra, så vidt man icke skall blifva ja lycklig menniska och stå med skammen, vär, för art tala med hr Hedberg, räkenikapenws å inträffar, det vill i detta fall väga, då juigröten redan står på bordet och e wvar och en sitter och väntar på sina beäknade juiklappar. Alla som vilja räknas jar ill kl.kt folk och folk med förutseendejde oro derför redan i den förflutna veckan il0 ull fart med sina julbestyr. Om man under sädana förhållanden skulle os cänna sig mindre varm för det allmännasm mgelägeoheter, är ju sådant ganska ur-de säktligt och bör slideles icke berättiga nå-m son att tala om ljum fosterlandskärlek och sristande medborgerlighet. Nej, skola vi k: änka på det offontliga, kan det icke skelv örr än efter jai, och julen räknas, som fö var iwen vet, ändå till och med den 13 Janusri, Det är derför som riksdagen bör-)!ö ar först dem 15 i nämnde månad. Detlr: rore rakt omöjligt att göra den början det lira ringaste tidigare, icke ens den 14, tylst len dagen behöfs väl att sofva ut efter)v: jugondedags balen, så att man kan varalb ikiigt kry den 15, Men derom är ickelS: unna fröga Nu gäller det icke att sofva D iter slutade julnöjen, utan att vaka för att)fö serada sig att värdigt börja den. Hvarlp ch en som kin göra något som passar tilllts en var derför fullt sysselsatt i den för-2 va veckan, och alla som hafva någotattti togo då fram det, bredde ut det på b! let fördel naste och talade derom på det)b nest förföriska sätt. Ehuru våra bodhand-k larv mycket väl veta atv till julen går alltirp it, god. sch dåligt, fult och vackert, småttio ;ch stort samt avt de derför just icke be jm höfva öra sig sirdeles mycket besvär förlv tt locka köpare, äro de likväl vid deana d på rom mest älskvärda och upp jg bjuda sin allra var jaa varor. sätta den fördelaktigaste sidan jo atkt och Ikta den rikaste gasbelysning strömma öfver förem5len. — Detta är något som utländingen och i synnerhet fransmanaen gör bvar euda deg hela året igenom, men som svensken ej kostar på sig oftare än nysa före hvarje jul — svensken i allI mänhet. om också ett och annat lysande undantag skulls gilvas. För öf.ögt kunde vi ktminstone icke ännu i i dex törflursr veckan upptäcka jnst särdeles mycket nytt i id6 cch utförande af allt det som Jades fram i Stockholms bodfönster. Det finnes icke nögot nyrt under solen. Mo derra vexls i snabb fart. men det är icke aya, sva uppstå, utan gamla som återkomma med på sia höjd rögen liten obetydlig för ändrivg. Om fruntimmerna än sätta hatten på nacken, än jåta honom stupa ned på näsar, än hafva stora hattar, än em, än fina och täcka, än riktigt otäcka, så hafva del. likväl också förr höft allt detta med ett eller. annat åra mellanrura och det man. skrattati, i n åt det åre, har man funnit förtjusande det andr Ingertiog nytt i den vägen! Eno gåvg fordrar modet att ett frontimmer skall vara mycke: vidlyctigt på frönsidan, än på den motsatta fidav, oa annan gång på I begae sidorn , en gåog smal upptill och myc-. ket utbsedd nadtil!, en annau gån tvirtom. Men hitta på nägot nytt sen somkan! Fin-. nes något nytt kanske i herrarnes tvilett? Iogslunda. Det snitt. söm nu finses på väral. kläder, skolle vog kunna uppletas i forna dagar och har återkommit kunpske flera gånger, om ockaå alltid med rägra sei, ovä sentiiga förändringar. Cylinderhattarne hålla i sig, men det skulle dock tyckas som äfven de kunde en gäng få maka åt sig för de ofantiict mycket vackrare, lågkulliga, bredå-. brätiale, hvilka allmänt bäras sommartiden och äfven visx sig i icke ringa antal vidt denna Å ech de hattarne äro sanoeriiot pytt pähitt, men ändamöble1 8 mycket om uniormsfört äfven dessa torie icke innees nytt. Om de härolder a kansli, hvilka vid riksvigöpnu exponeras, också n icke förekomma i kortbyxor med silkesstrumpor och skor, utan i talonger med gommigaloscber utanpb roe, kan det visserligen synas som a djerf nyhet, men vill men forska i bofeeremonielet, gkall man kan sö won åtminstone närmar sig det kan ju hi nda att gummis men den drägten, 1 galogeher ci soma man pu kär o I åon förflutna ve vilja jeke tro derpB, uv olme nasvon i Upsat förslaget att åter införs stodentonifora:en t art je till och med ämna 4ill Konel. Maj:t med aobilian avi få a vå Skulle det vara s fåter ett gammalc påhitt iförd mod aut blifva len ny verklighet. Vi veta för öfrigt icke, d on att bä studentvärj n0m Dägen 1.g a tj leramar af U ärergå ill 3 I hvardageb g, b tjsöka att kou 3 I hälda Co -lsom stadgade blaLd annat atv Vid offenta liga procuwsisuer ijakttages den ordning, latt föret gör Pro-Canzlerp, så Rector 8 a ariudentkår verkligen ämna la tiders utstyrsel äfven i Ce väl taga steget ut och ilibaka till de år 1852 upptuticnes academice af år 1655, magnificn., hvilken bir en festlig drägt och förevrbde: ar cursorerna med siltverspiror; wi derpå stucerende grefvar och friherrar; ef ter dem professorerna och Qvestor; slutlioj gon acjackt r och gemenostudenter:.. Alia föreslå nisgar ekola bållas på god latin... ilBter snavomiska sektionör skall kadavret I begrafvi, bvarvid anatomus och medicinx s studiosi belectaga liket... :Depositioner till djiötas (d. v. s de ceremonier, hvarigenor al den akademwiske rovitien medelst äsnsöron: ä-loch svintanders påsättande och aftagande 0 I hyflande, tvärtande m. im. allt vuder i r-roliga erörsmål cch orationer, sym 1 förklarades för liter studiosus). . vel Det vore ganska egendomligt, men nys ti koande ej kalas. Och, för att äte