-Konstindustrien på verldsexpositionen i Wien. j XL. 8. De smärre nationerna. a. Spanien och Portugal. I Landet med den rika medeltidsindustrien, I morernas och majolikans fosterland, kan ej mera räknas till de stora nationerna ifråga ;tom konstindustri. Hela den rika verksamIhet, som araberna i Spanien en gång ntvecklade, försvann med deras fördrifvande, och sedan en kort renaissance-period hade på etti alla fall egendomligt sätt gonomväft den italienska och franska renaissancens motiv med spanska arabesker, sjönk från Filip II:s tid Spaniens konstirdnstri lång. samt men ohjelpligt i armarna på förra årbundradets jesnuitstil med hela dess barocka väsen, Nu mera finna vi högst få spår af äldre dagars vackra traditioner, under det den största delen af hvad detta i politiskt afseende så olyckliga land producerar blir döda kopior efter mönster enligt sista Paris-mod. Vi skola i största korthet framhålla de tec ken, hvilka antyda ett ännu någorlunda vaket sinne för en i nationens eget lif grundad konstindustri. Vi måste då i första ledet nämna de damascerade vapnen och andra metallarbeten med inslagna ornamentat annan metall, från Placido Zaloaga iGnipnscoa, af en skönbet gom påminner om denna ursprangligen och fortfarande orientaliska konsts bästa tider, Inkommen i Spanien med morerus, har den upptagit hela den egendomliga hispahomoriska oroamentiken. Till Zaloaga sluta sig med lik naxde arbeten i brons Marinno Alvarez och Escalduna med de förträffligaste vapen, specielt en sköld i brons med inslagna förgylda ornament. Ocnamentiken har här upptagit renaissance ornament bredvid moriska och rör sig i båda fortnerna med stor styrka. Också voro dessa vapen delvis inköpta af Oesterrtichieches Museum fär K. u. G. Alhambravasens form, imiterad i pläter at Despacho, föreföll mig betänklig — det framträdde alltför tydligt att denna form tillhörde keramiken, för att den skulle kunna med framgång uppträda i metall. Er representerades hulvnodsakligen af Pitkman i Sevilla, som exponerade intressanta moriska vasformer, dock utan att sgentligen förmå gjuta nytt lif i de gamla formerna, och Don Xavier Farente Ponte vid Murcia ger oss en rik samling ända från den senaste terracotta till det slmplaste stengods, stundom med ganska väl ätergifna mo riska former, Trots ett med rika utskärningar försedt skåp I renaissance af Forzano Hermanos, måste vi dock påstå, att möbelindustrien är utan all originalitet i Spanien, Deremot observerade vi, att Under det de. spanska spetsar, hvilka de spanska damerna använde i sing nationella mantillor vid expositionen i Paris 1867 uteslutande upptoge franska mönster, förekommo denna gängen spetsar från Jose Margareit Och Sevares i Barcelona af ganska pikant egendomligt mönster, som tydligen telade om sitt spanska nr sprung. Änvou mycket, fattigare än Spanien var Portugal, der jag endast noterade fina rörflätningar från Terceira (Azorerna) der flätningens naturliga riktning hade blifvit väl begagnad till vackra och enkla ornament i gult och rödt genom att låta dessa två färger vara ömsom på ytan, ömsom Under den andra färgen. — Porsliner af Fereira, Pinto, Fichos voro i intet afseende anmärkningsvärda, bättre var Mafras majslika, ehurn förgen var af en obehaglig monotoni. Harman dertill nämntnågra egendomliga kattuner,sow jag ej halt tillfälle se, men sett omtalade söm anmärkningsvärda, så tror jag kadppast max har mera att nämna, b. Schweiz har aldrig gått i spetsen för någon ny gren al konstindustrien, men bar alltid med stor praktisk duglighet förstött att följa hufyudriknivgarne i spåren och har gjort alla svängningar med. Dess många träskärare, dess hvitvarnindustriidkare, dess guldsmeder ) siå alltid i förbindelse med de första mästare inom branschen i Frankrike, hemta ofta nog den sista folländnivgen at sina arbeten från Paris, under det deras eget lands storartade natur förser dem toed motiv för den konstnärliga sidan at arbetet, som derför nästan alltid uppträder rent naturalistiskt, etan att i ringaste måtto låta sig genera af fordringar om stiliserande, om profilering eller dylikt. Först när schweizaren Ber, att ban ej mera finner afsättning för sin vara söker han efter skälet, och visar det sig då, att samtidens amak tagit en annan riktning — ett tu tre är han åter å jour. Sålunda blir schweizaren i viss måtto en gradmätare för konstindustriens framsteg i det hela taget; ty han gör ingenting för att för söka något vytt eller af djupare liggande ralionelia eller stillstiska skäl!) ban gör det af rent praktiska skäl, så fort det visat sig, att saken har efterfrågan, Si är Schweizexpositionen 1873, jemförd med expositionen 1867, ett godt tecken på, att Europas konst industri gått framått; ty schweizarne ha blifvit tvungna att vara med, och deras exposition visar betydliga framsteg I flera riktningar. Medan man sålunda förat I mönrsterna i de berömda schweizska hyltvarorna kunde se afbildningar af den mest förskräckande natu. ralistioka Yöhet, Schweizlandskap, Schwoizbönder eto. (ty i fråga om ämnet för sina ramställningar ärschweizaren alltid nationel) kan man nu verkligen finna vackra mönster ill dukar och förhängen hos Will Hofsteter (Gais) o. fl. Man riskerar knappast nera att snyta sig i Garibaldis eller Napoleon I:s ansigte; tvärtom uppträder Zellveger med präktiga broderade damnäsdukar. Näst hvitvarorna intaga träskärnins varne den högsta platsen inom föchweizinjustrien, och när vi här. passerat de eviga Uphyddorna af alla slag, föröfrigt stundom Itförda med en beundransvärd fulländning ch apterade för alla möjliga och omöjliga änlamål, får man ett högt begrepp om de schweliska träskärarnes färdighet och smak i stofets behandling. Att nv dervid stundom rena galenskaper komma fobd, t. ex. papperskniffar af trä, imiterande läder (!), kan ej nekas, men gör pu mindre vid en så lekande ndustri af bagateller.. Mindre rikt vorojuelerarneoch boettmakarne representerade, F6neve med sin urindustri borda kunna framocka en rikedom I denna väg — men alltemt fick mar skåda de gamla, rassliga, stil ösa urboetterna, med sin lilla irococosnörkar hållna sköld på baksidan och deri stunom ett landskap eller en figur af dälig tecking. Dock fordrar rättvisan att nämna Jelesvaranx i Gendve och de särdeles vackra riljant-. och mosaikboetterna af Philippe atek i Gendve. Stråflätningarne voro i intet afseende jemörliga med de italienska. I rotundan upp: rädde Schweiz med tvenne konstverk: Perd. chlöth, Helvetiamonumentet, ett kolossalt pen icke egentligen storartadt monument rr a