1 — Mordbranden å Båby räddningsinstitut. Vid af Torna häradsrätt ifredags fortsatt ransakning å cellfängelset i Malmö med de för ofvannämnda brott anklagade pojkarne, tillstädeskommo ladufogden Nils Ohlsson som målsegare och v. häradshöfding Theorin som ombud för Torna och Bara häraders gemensamma brandstodsförening Den sistnämnde uppgaf, att föreningen i brandskada utgifvit 13,622 rdr 98 öre samt 47 rår såsom ersättning för begagnande af eldsläckningsattiralj. Härför yrkade nu ombudet ersättning af de anklagade. Desse, som äfven denna gång infördes en 1 sender, blefvo ånyo förbörda, hvarvid Axel Lagervall (mordbrännaren) nppgaf, att Johan Herman Sjögren och Anders Nilsson i synnerhet varit de, som lifvat upp honom för brottets begående. Nilsson hads velat att Lagervall skulle svärja på, att han verkligen hade i nppsåt att anlägga eld. Lagervall berättade äfven, att han en stusd, förrän han antände, sagt till Per Svensson: Nu går jag ner och gör det, så kan du möta mig vid köksbyggnaden. Så väl Sjögren som Nilsson nekade emellertid att hafva på något sätt velat förleda honom till mordbrandsanläggningen. Den sistnämnde sade gig hafva affordrat L. eden emedan han haft för afsigt att rapportera förhållandet till institutets lärare. Sjögren uppgaf, på derom af ordföranden framställd fråga, att han, då han anskaffade tändstickorna, verkligen byste den önskan, att fåse ladugården brinna. S. hade hört mordbrännaren yttra. att trädgårdsmästaren Andersson skulle få ett roligt bröllop, äfvensom ladufogden Nils Ohls son nog skulle blifva skadad. Till att ha fällt ett sådant yttrande nekade Lagervall. Enligt Sjögrens berättelse skulle L. en gång i början al innevarande år haft samma tänkesätt som nu. men ej då kommit i tillfälle att verkställa sin plan, hvarför S. trodde, att ingenting skulle bli af äfven denna gång. Per Svensson genmälte på förfrågan, hvarför han velat rymma från vård. anstalten, att orsaken härtill varit den, att han fraktade att kallas inför direktionen vid dess nästa sammanträde; emedan han pågra dagar förut varit i slagsmål. Petter Nilsson, Jöns Larsson, Johan Carlsson och Nils Håkansson hade ej något att tillägga till deras förut afgifna yttranden. Såsom vitnen voro inkallade institutets lärare Thysell och fjerdingemannen Didriks: son. Den förre berättade, att de anklagades vandel under vistelsen vid vårdanstalten varit i det närmaste okjanderlig. Såväl Petter Carlsson som Petter Nilsson hade dock efter å institutet begångna smärre förseelser gjort sig skyldiga till falska uppgifter. Båda vitnena intygade, att de häktade, utom Nils Håkansson, vid polisförhöret bekänt. att de sökt förmå Lagervall att tända eld på Ladugården. Ransaininzen uppsköts för ar. sgaffande af prestbevis till den 5 nasunstandande December och blefvo de tilltalade återförda till häktet, utom Nils Håkansson, som tills vidare ställdes på fri fot, men skall iakttaga inställelse vid nästa rättegångstillfälle. Ladufogden Nils Ohlsson uppgaf att han ge nom branden lidit en förlust af 1050 rår. (SNÄLLP.)