eitersommarens regniga väderiek, men lemna 1 allmänhet 5:e å 6:e kornet. — Linet lemnar fullt medelmåttig, delvis god skörd. Potatesen är i allmänhet skadad af torröta, men lemnar 8:e å 10:e kornet. och rotfrukterna i öfrigt lemna medelmåttig afkastning. Höfångsten har varit ovanligt rik och af god beskaffenhet. rsväxten i sin helhet kan anses för fullt medelmåttig. LITTERATUR-TIDNING. Innehåll: Stuart Mills posthuma sjelfbiografi. — j. Bulver, Kenelm Chillingly; Thackeray, Verlds . marknaden, — Forsberg, Om åskådningsmateriel för de klassiska studierna. — Samling af lagar och förordningar på finska språket. — Lilliehöök, Bazaine fälld eller frikänd? — Svenska bokhandelsny-: beter. — Litteraturoch konstnotiser. Stuart Mills posthuma sjelfbiografi. Autobiography of John Stuart Mill. London, Lougman, 1873. När Stuart Mill för några månader sedan j gick hädan, emottog man med stortintresse notisen att han efterlemnat en sjelfbiografi Så litet var bekant om den ovanlige mannens enskilda lif, att förväntningarne på den posthnuma lefnadsteckningen kanske spändes något väl högt. Den efterlängtade skriften föreligger nu, men utgör nästan mera en redogörelse för den berömde tänkarens ideela utvecklingsgång, än för hans personliga omständigheter. Dock torde ett kortl angifvande af bokens innehåll kunna vara välkommet för våra läsare. Åtskilligt deraf är för öfrigt ganska pikant. . Stuart Mills fader, Indiens bekante historieskrifvare, James Mill, var en högt be gåfvad och originel natur, men hård till sin karakter och hänsynslös i ;enomdrifvandet af sina ider. Under mångfaldiga embetsmannaåligganden och vetenskapliga sträf. vanden företog sig denne man att egna ät sin son John Stuart (född 1806), ända frön hans späda år, en ytterst omsorgsftll och sträpg ledning i boklig bildning. Man har berättat för John Stuart att bans studier tagit sin början strax efter fyida tre lefnadsår, och han hade sjelf ett dunkelt minne af att Aesopos fabler utgjorde hans första lektyr. Kenofons Anabasis följde derpå, och när han var åtta år gammal, hada han redan genomgått hela Herodotos, Kyropedien och Xenofons momorabilia, åtskilliga biografier af Diogenes Laertius, delar af Lucianus och Isokrates samt Platons sex första dialoger. Derpå öfvergick han ull studiet af latin och undervisade snart häri sina yogre syskon. Om fristunder och lekar var ej tal tör gossen. Han fick medfölja sin fader på dennes promenader och genomgick derunder kurser i filosofi och statslära. Jemte de gamla klarsikerna studerade han åtskillig modern litteratur och dessutom geometri, algebra och tillämpad matematik. I sitt elfte och tolfte år försökte han sig med satt sammansätta en historia öfver den romerska författningens utveckling. Samtidigt besteg han Pegasen och tolkade ställen ur Homeros. Efter tolfte Bret infördes gorsen på follt allvar af sin fader i logikens studium, hvarpå följde nationalekonomi m. m. Han framhåller sjelf med stort eftertryck, att James Mill icke med allt detta öfverlemnade sig åt tillfälliga pedagogiska griller, utan hade sitt mål klart för ögat, att nemligen meddela sin son en säker vetenskaplig grundval och derpå låta honom fritt utveckla sin individualitet. Hvad sonen sjel! tänkte om denna uppfostringsmetod, framgår bäst af hans egna ord. Under loppet af denna uppfostram, säger han, framträdde egentligen bemödandet att läta redan barnet framtränga till en grad af vetande som man betraktar såsom högre, derför att den vanligen uppnås först med mannaåldern, Experimentets resultat visar, huru lätt detta kan åstadkommas, och det ömkliga slöseriet med gå många värdefulla ir, hvilka man använder på att tillegna sig en smula latin och grekiska, framträder der igenom i bjert belysning. Just detta slöseri har drifvit så många skolreformatorer till det misstaget att vilja alldeles utesluta de gamla språken ur den allmänna undervisningsplanen, Om jag af naturen hade haft en snabb uppfattsingsgåfva eller ett sodt minne, eller annars varit af ovanligt liflig och energisk karakter, så skulle man icke kunna betrakta detta försök såsom afsörande; men i dessa naturgåfvor är jag mnarare under än öfver medelmåttan. Hvad jag kunde åstadkomma, skulle vara upptinneligt för hvar gosse eller flicka af orlinär begåfning och sund kroppskonstitution, och om jag öfver hufvud hunnit någon väg, så har jag bland andra lyckliga omständigheter derför att tacka den bildning, min fader meddelade mig så tidigt, att jag väl kan säga mig hafva varit ettfjerdedels irhundrade före mina jemnåriga. I afseende på de anförda satserna kan man väl utan betänkande instämma med Mill i den önskan, att ungdomen med min-: Ire tideförlust och snabbare, än nu vanlisen sker, måtte hinna till det för lifvet nöd vändiga allmänna vetandet, samt att man vid de högre läroanstalterna mera skulle gå på djupet, än fallet nu brukar vara. Deremet torde ej många dela filosofens ksigt, att lenna önskan lätt skulie kunna gå i fuil hordan. Afsedt från den allmänna frågan, uru många föräldrar väl kunde vara belägna att köpa de fördelar, som möjligen stode att vinna; på bekostnad af sina barna skyldigaste ungdorsfröjder, må man väl ock betvifla, med all aktning för Mills anspråkslösa sjelfkännedom, att rätt många varn skulle visa sig lämpade för metoden. Och för öfrigt, hvar taga de lärare, som skulle erfordras? Stuart Mill må hafva ätt eller ej, när han framställer sig såsom nedelmättigt ntrustad, så är det dock afsjordt, att hans fader var en lärare, hvarg ike ytterst sällan torde stå till buds. Den dåre Mill var ursprungligen bestämd för mdliga ståndet, men kunde ej förlika sig ned kyrkans läror. Hans strängt logiska, rån alla fantastiska spekulationer bortvänds kaplynne förkastade visserligen ateismen såsom någonting förnuftsvidrigt, men blot itående vid den öfvertygelsen att man om lltings ursprung ej kan få någon kännelom, De olika religiösa lärcbyggnaderna vetraktade han med verkligt hat, och kritendomen föreföll honom såsom ett inbe ;repp af gudlöshet, derför att egenskanar om hos en menniska betraktas söärom gudösa, tilläggas af ortodoxien gudgomen rj.lf. Jetta var hufvudinnehållet af det teolugika lärobegrepp, James Mill utbildat åtsig ch som han inplantade äfven i sonens sinne. Så kom det sig, säger denne, att jag är!? 9 on bada AR — I Rör a mn ov ÅA fo de ot In AD rt dr Br AR Ta che rm masa,