Englands bank anbefaldes åf en art kelförfattare i N. D. A. för den 29 Oktobei till föredöme för svenska riksbanken, Be mödandet att anvisa botemedel för den knapp penningtillgåvgen är mycket vackert, och v vilja ej minska den popularitet, ett. sådan sträfvande förtjenar, mek kunna ej. undgi att anmärka, att det var behäftadt med de lilla, felet att vända upp och ned på, oom tvisteliga fakta. Artikelförfattaren uppgif ver —i det han helt och hållet gör till sitt er financiersi Dagens Nyheter yttrande — att när för tvenne veckor sedan Englands bank blef härdt anlitad, höjdes diskontot till 7 pro cept, hvarjemtesEaglands bank mot säker bog afsatatspapper sjelf upptog ett Jän I 700,000-pund sterl,, lika med tolf millione) sexhundratusen rdr, allt i syftning att kunna tillfredsställa udkningen! I Min anser sig i Englands bank sakna rättighet att, då man sjelf får bestämma vilkoren, ställa sig så att den dagliga diskonteringen kommer på half ranson. . Mansanser sig icke heller böra mor hög ränta tillocka sig de många små besparingarna, för att fylla en tillfällig bris på for.der. Men dessa åsigter delas icke a styrelsen för Sveriges riksbank, utan, den gär i spotsen. för räntans uppjagande och penningställningens försvårande. Utan tvifvel kan denna jamförelse mellan Engisnds bank och svenska. riksbanken ha sitt intresse, menu ej Mindre intressant är en jemförelse mellan artikeln i N. D. A. och tvenne vttranden i Economist, för den 18 och 25 Oktober, af hvilka det förra lyder sblunda: : Den tröghet, hvarmad höjandet af ban. kens ränta inverkade på den öppna mark naden, har denna .gång varit mera förvå nande, än vid något föregående tillfälle. Så som vi visade i förra veckan, hade den öppna marknaden öfverflöd på penningar, oak:adt Eagplands bank hade höjt sin ränta. Äfven mu är räntan i marknaden endast 5?4, ehuru bankens ränta den 29 Sept, höjdes till 5 och nu är 6 procent, Och den allmänna ränstan skulle alltjamt förblifvit lägre, än bank: räntan, om icke banken sjelf — artificielt, men ganska riktigt — till en del tömt den allmänns markaden genom att läna stora belopp på statsobligationeri. Vi hafva ofta yrkat att banken skulle vidtaga denvpa åt gärd. men i anseende till de kostnader, den medför. är det ganska svärt att förmå banken att vidtaga den, och under åratal har sådant icke skest : Det senare yttrandst lyder så: söm. vi förra veckan förntsade, har Englanda bank höjt sin ränta från 6 till 7 procent, och den håller den allmänna räntan temligen nära sin egen genom att läna på obligationer, för att draga pennivgar ur marknaden. Som man finner, blir den at Englands bank vidtagna åtgärd prisod både af N D. A. och Economist: de båda auktoriteterna skilja sig endast deri, att syfte och verkan enligt Economist, äro reut motsatta dem, som artikelförf. i N. D.; A. angifver. Här kan nu visserligen vara något rum öppet för tvif: vel, hvilkendera auktoriteten man bör före draga. Då vi emellertid bestämma oss för Bconomist, sker det af två skäl. Det ena är, att artikelförf. i N. D. A. näppeligen har en så fullständig kännedom om Eng: lands bank, som han måhända sjelt tror: utan förbiseende af det faktum, att Eng lands bank aldrig betalar ränta på depositioner, skulle han väl icke ha framkommit med den intetsägande jemförelsen mellan denna institution, som icke anser sig böra mot hög ränta locka till sig de många små besparingarna, och vå riksbank som af reglementet är lagd att motta depositioner mot ränta. Det andra skälet är, att Nya Dagligt Allehanda funnit sig böra i samma nummer, der den citerade artikeln influtit såsom ledare, vederlägga. dess här omförmälda uppgifter, hvilket sker under den anspråkslösare rubriken Handel och Sjöfart, derdet omtalas huru Exglands bank genom sina lån på consols ville uppdrifva diskoptot i den öppna marknaden: till samma höjd som sitt eget.