— Vät trälast. I Postuidningen Vises: De förenadsa rikenas t. f. konsul i Calais har i skrifvelsa af den 17 dennas inberättat, att i början af förra månadsn ankom från Luleå ett norskt fartyg, med fast ar plankor och bräder, hvilka bifvit inlastade i belt och hället vätt tillständ. Skepparen hade härom velat göra anmärkning på copnosse mentet; men då detta nekades honom, ät nöjde han sig med en skriftlig försäkran från afsändaren om ansvarsfrihet. DÅ 1l0ssningen i Calais var slutad, nekade mottaga:ren, som tillika var köpare af lasten, att mutbetala frakten, emcedau han, då skepparen ej hade på connossementet gjort pågon an märkning öfver lastens omnämnda beskaffenbet, ansåg sig berättigad att söka skaleersättning i fraktbeloppet. Sken kom ge nagt för inför handelsdomstolen i Calais, som gehom ett ny!igen afkunnadt atslag har dömt -köparen berättigad att hälla sig till frakten. Den lasten genom väta tillfog gade :.skadan uppgick, enligt de offici ingsmänrsens utslag, till deu höga af omkring en fjerdedel at lastena faktura pris. -Skadeersätviningen uppgick sålunda till omkring 4300 francs, utom rättegönogakostnader. Konsula tillägger, att han isynverbet under innevarande år harlagt märke till, att mänga laster från Norrbotten, som äro komna direkte från sågen ombord och således inlastade fuktiga, ankommit i mindre godt tillståad, utan att någon anmärkning varit sjord på connossementet. Vid ofvan anförda tillfälle var det visserligen Körsta gången som detta gifvit anledning till någon frimställsing om skadesersättning hos skeppereuv; men det visar sig emellertid hära!, hvad man kan utsätia sig för om man ej får på connossementet anmärk: trälasts verkliga beskaffenhet vid irlastningen