Bref från Amerika. XXXIX, En dansk artist. — Konstens ståndpunkt i San Francisco. — Ea middag på Förenta Stateruas skonert Marcy. San Francisco den 26 Sept. 1873. För ungefär 5 å 6 veckor sedan ankom hit till San Francisco en ung man af syn barligen nordisk härkomst, uttröttad bäde till kropp och själ efter den mödosamma resan öfver den amerikanska kontinenten. Han slog upp sina bopålar till att börja med pl Inoternationel hotel, och af den ifrågavarande personens angenäma umgängessätt och den allmänna bildning, som han lade i dagen, kunde man lätt finna, att det skandinaviska elementet på platsen i honem erhållit en värdefull aqvisition, Han kom hit till Amerika, sade han, to try it, och orsaken till att han valt San Fravcisco till sitt biifvande verksamhetsfält, var den, att han hört och läst så mycket fördelaktigt om det herrliga klimatet vid Pacific-kusten, samt om den unga stadens hastiga utveckling icke allenast i merkantilt hänseende, utav äfven ur civilisatorisk synpunkt. Han medförde nägra teckningar från sin resa med Unionoch Centralpacific jernvägarne, som synbarligen angåfvo honom att vara en mer än vanligt försigkommen artist, men teck ningskonsten är nu för tiden, som man vet, skäligen allmän, om den ock framträder mer eller mindre lyckad, och man väatade derför i början icke att den unge skandinaven skulle så hastigt vinna det anseende, som han nu gjort. Löjtnant Eiler Jörgensen, så är hans namn, lemnade emellertid, sedan han orienterat sig något i San Francisco, det bullrande hotellet och hyrde ett litet anspräkslöst rum vid California street; och den som der gjorde honom ett besök, blef angenämt öfverraskad af att finna, att han tillökat rummets möbleriog med ett staffli, en palett och en färglåda, och ännu mera öfverraskad blef man af att å staffliet finna stående en oljefärgsmålning, som fördelaktigt vitnade om säkerhet såväl i teckning som färgläggning. Man fann nu att löjtnant Jörgensen var målare och att hans specialitet var porträttmåleri. Han hade medfört ett porträtt af en gammal daosk bonde, och på sitt staffli var han nu sysselsatt med att måla. en pendent till denne, eller en dansk bondgumma. Dessa, jemte en holländsk kopia och ett mindre landskapsstycke, hvars motiv var hemtadt från Norge, samt en porträttstudie, föreställande tvenne unga flickor, som luta sig mot hvarandra, expouerade han hos hrr Suow Rooss, San Franciscos förnämste kousthandlare, och om man någonsin med skäl kan använda uttrycket att publiken togs med storm, sä är det här. Folk skockade sig utanför konstbutikens stora. praktfulla fönster, och den konstälskande delen af San Franciscos befolkning — och denna del är icke ringa — gjorde frikostiga anbud å de utställda taflorna. Som det emeilertid icke ingick i löjtnant Jörgensens plan att genast afyttra hvad han medfört eller här fätt färdigt, ätnöjde han sig med att låta sälja den holländska kopian, för hvilken konsthandlaren tillgodoskref honom 40 dollars i guld netto. Sjelf hade han an agligen erhällit 75 å 80 i samma mynt. De utställda taflorna tillvunno sig emeller tid allt mer och mer uppmärksamhet, detts war isynnerhet fallet med bondparet, som at konsthandlaren sjelf förklarades vara det bä sta iden vägen, han hade i sitt två väldiga våningar stora tafvelgalleri. I sitt anspråks lösa studio började nu den unge målaren erhälla det ena besöket efter det andra. HElever kommo och anmälde sig, andra konstbandlande anhöllo om att få hans arbeten utställda hos sig. dervid erbjudande ytterst liberala vilkor, beställningar å porträtter ingingo, och löjtnant Jörgensen fann det snart nödvändigt att förflytta sitt studio till den fashionablaste delen at Kearny street, San Franciscos förnämsta gata. och som med skäl kan täfla med de förnämsta i de europeiska hufvudstäderna. Han betalar här 30 dollars i månaden, men med de ut sigter han har att få siv talang väl betald. är det icke att räkna för nögot. Han har redan afslagit flere ytterst fördelaktiga an bud från de stora fotograferna istaden, hvilkar konst här står på en förunderligt hög ståndpunkt, att kolorera deras fotografier (personer skickliga i sådant betalas här med 2. till 400 dollars i månaden) och han har för några få dagar sedan emottagit ett an bud att sksom lärare ingå vid en af San Franciscos konstakademier. Huruvida han antager detta eller icke, är ännu obestämdt. det lär bero på den tid, som hans lärarekall skulle taga i anspråk. Är icke detta en succes pyramidal, att, efter 5 veckors förlopp, i ett vildt främmande land hinna så längt, så vet jag san nerligen icke hvad dermed Menas. Men allt bör man dock icke tillskrifva löjtnant Jörgensens talang, iy i ett annat land, der ät slags inbillad eller tillgjord öf vermättnad råder, skulle han-tvifvelsutan haft betydligt större svårigheter att genom kämpa, innan han kommit i ropet, hvilket på skdana ställen icke alltid vill säga det samma som att hafva vnunit ett solidt er kännande, fastän det oftast är mera inbringande, utan det är äfven till en väsentlig der den friska och ännu af inga vskolor bundra uppfattningen inom konstens skilda områdes, som här gör, att en förmåga lättare vinner erkännande och till följd deraf äfven en mera peknniär framgång. På hvilken hög ståndpunkt konsten i all mänhet står här, later knappast tänka sig. och den som passera; den praktfulla Kearny street, ungefär dubbelt så bred som Drottnioggatan i Stockholm och å ömse sidor prydd med prakt. och smakfalla, fyra och fom våningars hus, måste MUtfva förvånad af att flnna hvilken mängd af pr kWfnlis by tiker, uteslutande afsedda för konst Ker. som ouppbörligen möta ögat. Sant är de visserligen att cromon tager brorslotten bland de utställda föremålen, men dessa ero nara