B.: Jag hoppades, att fästningen och mate rielen skulle återställas till Frankrike. Såsom vi förut omnämnt har kejsar Wilhelm gjort ett besök i Wien, der han på ett lysande sätt blifvit mottagen. Den 18 besökte han, jemte kejsar Frans Josef och storhertigen af Baden, verldsutställningen. Allmänheten hade uppställt sig i massa i de gallerier, genom hvilka monarkerne skulle gå. Der intogs feukostikejsarpaviljongen, hvarefter de båda kejsarne och storhertigen lemnrade utställningen. I Schönbrunn hölls en familjdiner och i Wien en galasonper. Den 18 på eftermiddagen gjorde kejsar Wilhelm ett besök hos erkehertigarne Karl Ludvig, Victor och Albrecht samt hos drottningen af Nederländerva, hvarefter han i Schönbranna gaf audiens för ministrarne och de högste hoffunktionärerne. Omkring kl. !2 8 åkte de begge kejsarne till operan, der de he!sades med entusiasm af den stora folkmassan utanför operahuset och af publiken innanför. Kejsar Wilhelm bar ständigt österrikisk uniform. Kejsar Frans Josef utnämnde honom den 18, ärsdagen af slaget vid Leipzig, till chef för husarregementet Friedrich Wilhelm III, König von Preussen N:r 10, hvilket ständigt skall bära detta namn till minne af befrielsekriget. Ätven Bismarck blef särdeles välvilligt mottagen. Då han den 18 visade sig i utställningsbyggnaden jemte Andrassy, hurrade folkmassan för de båda ministrarne. Samma dag böllo de en konferens, som räckte en timme, och grefve Andrassy gaf en diplomatisk diner till den tyske rikskanslerens ära. Kejsar Wilhelm skulle äter lemna Wien som i går. Underrättelserna från Spanien angående den af oss förut omtalade striden den 6 Okt, vid Puente la Reyna i Navarra äro mycket motsägande. Både carlister och repubdlikaner tillskiifva sig segern. Carlisterne påstå med mycken bestämdhet, att deras general Ollo med 5000 man slog den 8000 man starka republikanska hären under Moriones tillbaka. Moriones deremot upp: gifver, att han blef angripen af hela den carlistiska hären, som dessutom stod i mycket s:arka positioner, men att han likväl dref dem ur åessa och tillfogade dem ett betydligt nederlag. Huru härmed än må förhilla sig, säkert är, att Don Carlos, sow man trodde vara redo att angripa Bilbao, tvärtom efter striden kommit till Estella och derefter dragit eig tillbaka till Ama zenes, ett från de förra carlistkrigen välbekanta gömställe i Navarras berg, med andra ord, att han skyndat att bringa sin person i säkerhet och undandraga sig faran att blifva afskuren från Frankrike. I alla händelser bar striden vid Puenta la Reyna sin betydelse deruti, att alliig förut under detta krig en sö stor styrka varit samlad på båda sidor, och att man icke heller förut kämpat så häftigt och med så stor manspillan. Äfven om Moriones icke haft nägon fullständig framgång, i fråga om stridens resnltat, skola han och hans här dock förtjena regeringens och pationens tacksam het för sin hållning, hvilken bädar godtför framtiden. Sedermera har en ny strid egt rom i Navarra vid Oyarzun nära franska eränsen mellan den republikanske öfversten Loma cch carlistchefen Lizarraga; den försträmnde gick derefter tillbaka till San Sebastian, men hade först försett staden med artilleri och lifsmedel och sålunda betryggat den för en längre tid. Emellertid samlas vid Logrono, söder om Navarra, en re: pnublikanek reservhär under Primo la Rive ra. Det berättas a:t general Concha kommit till Logrono på väg till Navarra. der han skall öfvertaga öfverbefälet med Moriones såsom sia närmaste man. Från Caralonien berättas, att Don Carlos broder, prins Alphonso och hans fader prins Juan samt flere högre carlistiske officerare gätt öfver på fransk: område; men om detta beror på oenighet melian förstnämnde prins och general Saba!ls, hvilken nyligen af Don Carlos utnämnts till grefve, eller om orsa: ken är brist på penningar och förnödenphe: ter. hvilka prinsen skall söka att anskaffa, detta är svärt att säga, dock tyckes det icke visa någon stor: tillit till carlisternes sak att pretendentens egen familj årager sig till: baka från krigsskådeplatsen.