LAIRDEN AF NORLAW )., AF Mrs Oliphant. Då Bngfartyget brusade fram, nedför den sköna Clyde, friskade aftonbrison litet; bergen reste sig svarta i månskenet och små köpingar och fisklägen lyste hvita nere vid stränderna. Mor oeh son vandrade af och an på däcket under allvarliga samtal och då fartyget höjde sig och sjönk för större vågor och allting utom vattnet, himlen och månskenet efter hand försvann för deras blickar, glömde fru Martha för tillfället att hon snart skulle återvända samma väg; hon kunde nästan inbilla sig att hon var på väg med Huntley till det fjerran landet Fru Martha var icke stor som rådgifverska; hennes varningar och försigtigbetsreglor Voro måhända ofta ensidiga och litet otåliga, som hela hennes väsende, men hon var likväl af själ och hjerta. sannt moderlig och sönerna glömde icke under många är hvad hon talade till dem, medan hon gick på däcket mellan dem båda med fasta steg, om också ibland med osäker fot, under det att midnatt öfvergick till morgon och floden förbyttes i hafvets vidsträckta yta. TJUGUTREDJE KAPITLET. Resan var mycket lycklig ; vädret var godt och äfven fru Marthas lilla fruktan för sjön sjön försvann ute på det öppna hafvet, som blott sakta höjde sig under den klara sommarhimmelen. Äfven Huntley, hvars tankar 7 4) Se A. B. nr 218—225, 227—281, 238—287. 289—242,