—— — AK 22 22!? 20 X !XxXM Telegraf-underrättelser. (Genom Sv nska Telegrambyråen.) Kjöbenhavn denl14 Okt. I folke thinget förklarade konseljpresidenter i dag:. Ministdren har erbjudit konun gen att inlemna sin afskedsansökan men dvarstannar, enligt konungens önskan, städse villig att afgå, ni konungen tror sig kunna finna rådgif vare i stånd att kunna feg vara r UP författniagsenliga rätt: likaledes är ministören fast besluten att göra sin pligt, i det hon uppfat tar situationen sålunda: Striden gäl. ler konungens rätt att fritt välja rådgifvare, Folkethingets majoritet har genom sitt utanför thinget fattade beslut sjelf ställt sig utom diskussionen. Ministeren väntar bistånd af alla som stämma öfverens med dess grundåsigt och vill derför efter finanslagens förkastande, riksdagens upplösning utan pröfning. Paris den 14 Okt. Vensterns samtlige medlemmar äro sammankallade till ett partimöte den 27: Okt. Krigsrätten dömde i går Ranc in eontumaciam till döden. London den 14 Okt. Vid parlamentsvalet i Taunton valdes generaladvokaten James (det liberala partiets kandidat) med 899 röster. Torykandidaten Slade erhöll 812 röster. Berlin den 14 Okt. Reiechsanzeiger offentliggör en egenhändi påflig skrifvelse ar den 4 Augusti till kejsaren af Tyskland samt den sistnämndes svar derå af den 3 Sept. : Påfven påstår i sitt bref att de af tyska reforingen vidtagna åtgärder åsyfta kaolicismens förderf. Af de meddelanden, som påfven mottagit, synes som om kejsaren ogillade de rigorösa regeringsåtgärderna, hvilka endast kunna hafva den verkan att undergräfva kejsarens tron. Påfven talar med sanningens frimodighet, hvartill han äfven är förpligtad gentemot icke-katoliker, då hvar och en, som mottagit dopet på något sätt, tillhör påfven... — Kejsaren svarar i sin skrifvelse, att påfven misstager sig i det antagandet, att. kejsaren ogillar sin regerings åtgärder. Bland en del af hans katolska undersåter har sedan bvå år, under ledning af högre andlige, bildat sig ett politiskt gar, som senom statsfiendtliga intriger söka störa den. konfessionella freden, Kejaren har icke till uppgift att undersöka hvarför prester, tillhörånde en iristlig. konfession, sträfva. att vara lenderna till all ordning i Staten bejelplige att bekämpa denna ordning, nen väl har han till uppgift att skydda len inre freden i sina stater och beara lagarnes anseende. Regeringen orre genom många kristne presters 1andlingssätt, hvilka vägra att lyda len ver se öfverheten, nödgad att ;enom verldsliga medel skaffa ydnad it landets lagar. Kejsaren KOppEs att våfven skall använda sin myndighet ör att göra ett slut på denna sorgliga gitation, som ingenting har att göra ned Kristi religion. Slutet af den .ejserliga skrifvelsen vänder sig mot åfvens yttrande, att hvar och en som nottagit dopet tillhör påfven.