har regeringen gjort besparingar, uppgående till mer än en million silfverrubel. Handelsunderrättelser. Telegrammer genom svenska telegrambyrån. LÖNDON den 10 Sept. Spanmålsmarknaden slutade vid god omsättning till yttersta måndags2priserna. Havanasocker noteras 26,. LEITH den 10 Sept. Hvete och Kom fasta, stigit under veckan 1 sh. Hafre trög till oförändrade priser. PARIS den 10 Sept. 3-procents-räntan 58,05. Italienska 5-procents-räntan 62,70. Nya lånet 91.73, Sista lånet 92.20. LONDON den 10 ge Consols 92,. GLASGOW den 10 Sept. Tackjern 117 sh. 6 d: MSTERDAM den 10 Sept. Råg i Oktober 83, i Mars, 243,50, i Maj 244,50. NEWYORK den 8 Sept. Kaffe. Notering för god fair Rio 21; ce HAMBURG den 9 Sept. Kaffe hålles fortfarande i en gynsam stämning med stigande tendens; 3000 sr diverse och 1000 sr Curagao till högre priser. ANTWERPEN den 6 Sept. Hrr Berdolt komp. skrifya till hr Otto Leiber härstädes att at hvete var tillförseln betydlig eller 112,949 hect., af råg intet, af korn 14,401 hect. och af hafre 2308 hect. Bättre underrättelser från Paris och den engelska marknaden höjde stämningen här inågon mån. För hvete begränsades dock begärligheten till det närmaste behofvet såväl på stället som på kort leverans vid , å , högre priser. Vi notera för Chili och kaliforniskt: 38 å 38, fr., amerikanskt sommar35 å 35,, polskt Odessa 33, å 30 fr., Petersburger 35 fr., allt för 100 kilos. På leverans betingade 128 :s ab Lolland senast 15 Oktober 38 fr.; rödt Königsberger med ångfartyg genast 38, 38, å,38,;; amerikanskt rödt vinter38!;; nytt fint polskt Odessa 36 fr., allt för 100 kilos här levereradt. — Råg matt och i fallande samt utan omsättning. Tillgånnm på korn var knapp och priset steg I fr. afre är !, fr. högre på platsen; offerter ab andra hamnar saknas. Linfrö är fast på stället och på leverans betaltes 50 centimer högre. -Raps och Ribsen flau. Utdrag af handelsberättelse, afgifven till Kommerskollegium af i) svenske och norske konsuln i Marseille H. Fölsch. (Forts. fr. lördagsbl.) De ansenliga dockorna äro nu delvis fullbordade och äro utan tvifvel de vackraste och fullständigaste i Medelhafvet. De hafva under sistlidne år besökts af: 192 franska ångare, 39 utländska 38 franska segelfartyg, 27 utländska a af tillsammans 214,286 tons drägtighet. ång båtsliniernas antal ökas fortfarande hvarje år och Les Messageries maritimesega nu en remr service på London, hvarest dess ångare emta den eogelska varan, bestämd till Kina och Japan och fora den till Marseille. Det enja Compagnie Peninsular och oriental, vars ångare nu hafva sin afgångspunkt i Brindisi, tyckes helt och hållet blifvit tillbakasatt för turerna i yttersta Orienten, såväl i varu som assagerarebefordran. I detta senare afseendet an man tryggt påstå, att de af Messageries maritimes ångare, som äro ämnade för Indien och Kina, icke hafva sin like. Förbindelserna med England bestridas dessutom äfven af en regulier ångbåtslinie härifrån till Hull. Jag tror mig nu böra yttra några ord om denna platsställning ur kommerciel och industriel synpunkt; jag hade önskat att kunna meddela k. kollegium en redogörelse öfver le rapport annuel de la Chambre de Commerce, men till följd af några mellankomna hinder kommer detta Tigriga arbete först att utgifvas om några veckor och måste jag således inskränka mig till de underrättelser, jag varit i stånd att hopsamla från andra håll. Såsom jag nämnde i min föregående rapport, har Marseille lidit mindre än flera andra städer af de direkta följder, som kriget 570—71 medförde — hennes geografiska läge satte nne i skygd för de faror, för hvilka andra stäoro dlottställda — men indirekt kan den skada, som kriget ådragit hela Frankrike icke undgå att förr eller senare låta känna sig äfven här genom de nya pålagor, som utskrifvits och genom en delvis återgång till protektionistsystemet, ett system, som enligt somliga personers sigt innebär en fördel för vissa industrigrenar från norra Frankrike, men som i alla händelser ingalunda skulle passa för det södras. Dock för att rätt uppfatta Marseilles ställning, är det nödvändigt att kasta en blick på de omvexlingar, för hvilka hennes handel varit föremål sedan 50 år. Fordom hufvudplats för transitaffärerna mellan norra Frankrike — till och med norra Europa — och Medelhafvet, hufvudhamn för samma hafs import af produkter från Levanten, Bralien etc. har Marseille sett sina rivaler Genua, iverno, Triest etc. tillväxa den ena efter den andra, i mån som det storå jernvägsnätet öfverallt fullbordades, men, långt ifrån attråka i förfall, har hon sjelf tillväxt och följt med den allmänna rörelsen; dock bör det tillstås, att för den uteslutande transithandeln, äfvensom för vissa importartiklar hafva handeln och spekulationen, hvilka framför allt soka ekonomi, föredragit antingen Bordeaux, Nantes och Havre i Frankrike eller Italien och Österrikes hamnar. Marseille hade ofelbart varit förlorad om, på samma gång vissa handelsgrenar öfvergåfvo henne, andra ej kommit i stället, samt omskapat den fordna handelsplatsen, till en industriel. Det är på detta sätt, som den marseillesiska industrien, hvilken för 40 år sedan blott representerades af tvålfabriken och svckerraffinerier, i närvarande stund eger talrika oljefabriker, smälthyttor och gjuterier, garfverier, mjölqvarnar, ljusoch tändsticksfabriker (de största i Frankrike), betydande etablissementer för Narsehesesnig a för export af vermouth och likörer, ganska betydliga hattfabriker, tegelfabriker etc. etc. Antalet af arbetare, som användes i dessa stora industrier, uppgår till omkring 30,000, hvaraf en ansenlig del italienare. Den italienska folkmängden i detta de partement beräknas till ungefär 60,000 själar — ett förhållande, som tillfyllest ådagalägger, att dessa senare härstädes finna mera vinstgifvande anställningar och förrättningar än i vissa provinser i sitt hemland. Detta utgör äfven ett ovedersägligt bevis på vigten af den marseillesiska industrien, hvilken ännu kel funnit någon farligare medtäflare i grannlandet. pilles, vigtigaste industri — oljefabrikerna — har icke varit särdeles lycklig under det förlutna året, ett förhållande som får tillskrifyas flera orsaker, några tillfälliga, andra allmänna. Bland de förra kunna räknas de utmärkta sliveskördarne: och ett så ovanligt prisfall utt, hvad som aldrig förr inträffat, olivolj Ej för närvarande är billigare än vissa oljor tillverkade af frön. Exporten af oljekakor till Engand har betydligt förminskats, i följd de utnärkta foderskördarne i dettå land. ena silan finner man således de låga priserna och en särdeles begränsad export och å den andra frukjan att se regeringen belägga fröimporten med skatt, utan att införa en motsvarande drawvack vid utförseln af den fabricerade varan. röimporten belöpte sig år 1855 till 75,000 ton, ar stigit 1870 till 185,000 ton, och vart 1872 12.000 ton. Spanmål utgör fortfarande en af de vigtigaste renar inom den marseillesiska handeln, men imorten deraf rättar sig naturligtvis för hyarje efter skördarne i Frankrike och Schweiz. Såunda har importerats K år 1868: 11 820000 heeto liter 1869: 5410000 — dito 1870: 7830 000 dito rt RR rt FRA a RE ARLAS ( ——— Q 8 r—— — ——20 -2? ?---— — ta