BLANDADE ÄMNEN: — Prins Crouy-Chanel, en på sin tid mycket omtalad personlighet, hvilken som bekant utgaf sig för att vara den rättmätige arfvingen till un. gerska kronan och hertigdömet Modena, har i dessa: dagar aflidit i en oansenlig boning vid Rue Vangirard i Paris. . Francois Claude Au guste. prins af Crouy-Chanel af Ungern, såsom han sjelf kallade sin var född den 31 December 1793 i Duisburg, dit. hans föräldrar emigrerat. Det säges, att han härledde sitt stamträd från konung Arpas. Under konsulatet återvände han till Frankrike och studerade iGrenoble:s;. 1814 ingick han i Ludvig XVLIT:s Garde du Corps, men tog afsked redan 1817 för att begifva sig på resor. Från denna tid förde han ett mycket stormigt lif, 1821 deltog han i det grekiska upp roret, trädde 1830 i ett intimt förhållande En Louis Bonaparte och var invecklad i dennes misslyckade resningsförsök i Strassburg och Bojougne. Man torde ej hafva glömt de mångfaldiga diplomatiskt åtgärder och processer, genom hvilka han gjorde anspråk på Ungerns oc Modenas troner. Han var gerna sedd vid Pius IX:s hof och utnämndes 1848 af påfven till komthu af Gregorius den stores orden. Prinsen tillbrin gade sina sista dagar i mycket anspråkslösa owständigheter och bodde jemte sin gemål i en lä genhet till 400 francs hyra. Enligt hans egen önskan (en ättling af Ungerns konungar, sade bau, får ej blifva föremål för allmänhetens nyfikenhet) egrofs han i all tysthet på Mont parnasses kyrkogård. — Dubbla bokstäfver, i tid och otid använda anses af en del mindre bildadt folk vara något fint, likasom också att på möjliga. och. omöjliga håll strö in bokstafven h utan all anledning. Man får se handlande skrifva Riiga yhk linfrö (eller Rihgha Pa lihnfrö), och stafningssättet sthimotheij, hvilket skall betyda timotej, äl mycket i bruk och anses af dem, som ej bättre förstå. vara särdeles prydligt. eller fin vahras. som det heter på handelsspråket. Beträffande enskilda namn går man dock. om möjligt. längre 4 bokstafsslöseri och detta onda är i tilltagande Brik Erssons son kallar sig kanske Erickzohn och Per Persson antager vamnet Perzonne elle; Pherssohn. Någon gån; påträffar man dock et motsatt fall. Herr Höök, som fick sitt namn a en kitslig granne allt emellanåt isärstafradt Hö-ög, lade bort sitt ena ös och-skrei sig enkel Hök, att ej gifva lastarenom Tum. Och der gjorde han ganska klokt. MN: Det berättas från ett studentgille i Upsala, att såsom der-ofta händer, ett par unge män — den ene hette Hoof, och den andre Lundström — klingade och drucko brorskål, utan att ens känn hvarandras namn. — Mitt namn är Hoof, vestgöte, med två o sade den ene. — Och mitt namn är Klööf, östgöte, med tv sö, genmälte vermländingen Lundström. (a. F. F:)