lande, att de, i synnerhet vintertiden och då de äro i saknad af nödig tillgång på insekter, förtära frön af lärkträdskottar, hvarvid de för att lättare åtkomma fröna uppträda som verkliga skadedjur i skogen. Sedan flera år tillbak, när nemligen Jögmartaren Ohlin på Wisir T.gsö gjort den iakttagelsen, att hackspettar.e hacka hål genom barken in i splinten nåde 80å 40-åriga ekarne i planteringarne aefstädes, i hvilka hål de insätta kottarne f--att utplocka fröna, hvarefter de kasta .; kotten och insätta en ny ondan för undah, så att man kan finna en stor massa kottar liggande på marken under ett sådant hål, Sådana kottar finner man äfven inväxta i träden. Om hackspettarne sålunda söka efter frön eller efter laryer i kottarne, är icke utredt; emellertid göra de härigenom ovilkorligen skada på ekarne, och då detta hackspettarneg förhållande oss veterligen ej förut varit tillbännagifvet, hafva vi ansett det böra komma allmännare kännedom, i händelse liknande företeelser blifvit på andra ställen iakttagna. Anmärkas bör, att de noggrannt skeende gallringarne inom skogen göra att sjukliga träd knappast förekomma, hvarigenom tillgången på vedätande insekter blifver ringa. I sammanhang med ofvanstående meddela vi äfven. ett bidrag till kräkornas odygder. Efter vanliga planteringar på Wisingsö kronopark (tallskogen). hvarvid jordtorfvan blifvit upplagd invid planteringsgropen, befanns nemligen n dagar efteråt, att en stor del torfvor åter blifvit omvända, så att de täckte de små plantorna. Jägmästaren, som först trodde det vara åstadkommet af okynniga barn, erhöll likväl snart den upplysning af kronojägaren, som sjelf åsett förhållandet, att kråkorna varit framme dervidag och omvändt torfvorna ganska behändigt. Förmodligen skedde det i afsigt att leta efter föda under torfven. — Segermonumentet på Königsplatz i Berlin. Detta monument aftäcktes som bekant den 2 dennes. Inskriften på detsamma är af följande ydelse: ÄZt den segerrika hären af ett tackamt fädernesland;, Redan på våren 1870 började man arbeta på monumentet och det har såedes kostat mycket både tid och penningar att å det färdigt. Sedt ur fjerran, tyckes det icke rara så högt som det i verkligheten är. Då Vendöme-kolonnen i Paris blott var 150 fot hög ch under det Brandenburger Thor blott mäter lågra och åttatio fot till spetsen af Victoriatatyn, når segermonumentet en höjd af öfver 200 v. fot från marken. Hvarför det icke visar sig så högt, beror vh den betydliga storleken afden inderbyggnad, från hvilken den egentliga kolonen höjer sig. Öfver en fyrkantatf granit, hvars lunkla sidoytor prydas af stora reliefbilder, höer sig nemligen en rund, tempellik byggnad, pra af 16 pelate, och först från kupolen. denna reser sig den mäktiga krenelerade koonnen. Ofvanpå dennas af örnar smyckade kavitäl höjer sig på en femton fot hög, af ett förryldt gallerverk omgifven fotställning den kolosala egg Denna allegoriska figur är nodellerad af rake och gjuten i brons. På mfvudet bär denna Victoria en af örnar bekrönt ljelm, i handen ett standar, hvars Spets består t ett med lagrar omviradt kors, cch de gyllene ingarne skimra i solljuset vida omkring