Article Image
arES MC SS MRTMMATE SER at — zL ej) Det var närmare tio år sedan jag återTr, j såg min födelsestad Gefle, då jag här om 0 dagen gjorde ett besök der som allra hastiMigast. Hvilka förändringar hade ej åstadel kommits genom den förfärliga eldsväda, som i it ji Jali månad 1869 härjade staden! Jag, som P2li forna dagar kände, så att säga, hvarenda Ni hosknat i staden, kände nu knappast en Sjenda — elden hade ja också härjat så förskräckligt, kvappt lemfåt sten på sten qvar, PP förtärt de talrika trähusen; det var ej möj2 jligt vidare att säga hvar den och den så ekanta egendomen legat. Förundrad vandrade jag genom de nya, ofantligt breda! gatorna, de utlagda esplanaderna — det skulle knappast varit möjligtatt känna igen sig någonstädes, hade ej der och hvar några hållpunkter fannits, t. ex. kyrkan, rådhuset öch ett par andra byggnader. De ij olika färger målade träeller korsvirkeshusen utefter de smala gatorna voro borta; men nu ses på längre eller kortare mellanram stora, ståtliga stenhus och här och der trähus, men äfven dessa stora och prydliga. ; Det synes, att iman här arbetat med fart: för att få sig tak öfver hufvudet efter den störa eldsolyckan, men ännu återstår ofantligt mycket att göra innan alla de omfattande, tydligt framträdande planerna att skapa ett nytt, ett stort Gefle hinna blifva utförda; dertill torde flere är ännu komma att ätgå. Men hvilken tomhet var ej rådande på dessa breda gator, den var högst påfallande, Endast då och då skönjdes en vandrare, han tycktes vara liksom bortkommen i dessa storstadsdimensioner. Möjligt, att hela staden var utflyttad på sommarnöje, jag vill mycket gerna antaga det, och ! det var väl då de få hemmavarande, zom i visade sig så skygga. Denna tomhet på menniskor iakttog jag dock blott uppe i staden — annat slag var det nere öster i stan,, der funnos menniskor och lif och : verksamhet — kontrasten var släende, i sanning. Lokomotiver kommo släparde på lån: Z ga bantäg lastade med plankor och bjelkar, ; stora och små ångbåtar lågo utefter Brobärken och lossade eller lastade, utanför det nya tullbuset hade man fullt upp med göra att tullbehandla varor, de talrika plankoch brädstaplarne plundrades eler påfylldes, H arbetare och sjömän möttes öfverallt, små 1 ängbåtar kommo pustande och dragande på pråmar fyllda med virke; det var, som sagdt, helt annat lif i den ändan af staden, och det var glädjande att lägga märke till detta. Den hemska eldsolyckans följder tyckas ha sporrat Gefle till fördubblad verksamhet, annat kan ej den tycka, som haft tillfälle att betrakta förhållandena sådana de voro förr och sådana de äro nu. Gefle skulle naturligtvis suart repa sig igen, derpå tviflade ingen, helst då man visste att detta samhälle ej var hvad man kallar barskra. ) padt — tvärtom! Men ej nog dermed, det?! har gått betydande framåt, derom vitnar utvidgningen af förat befintliga industriella etablissementer, derom vitnar ännu mer anläggandet af Hera nya. Af de gamla, välkända etablissementerna vill jag blott erinra om hrr Rettigs todaksfabriker, Brodins varf med snickerifabrik och reparationsverk? stad, Gefle spinneribolag (Strömsbro) m. fl. Af nya anläggningar må nämnas Sjöströmska bomullsväfveriet, det i stor skala tilltagna Gefle ångbryggeribolag, varlsbolagets varf (vid Brynäs, en udde till venzter vid inseglingen i Gefle-ån) med blifvande repa: rationsverkstad samt Trämassefabriken. Den korta tiden för min vistelse i staden tillät mig ej att göra mer än en kort titt in i ett af dessa etasblissemonter, en något längre dito i ett annat. Detta andra var konsul F, O. Flensburgs fabrik för till verkning af trämassa att användas i pappersfabrikationen. Denna fabrik, som är belägen på det s. k. Islandet invid Gefle-ån, började anläg-stc gas på hösten 1871 och kom i gäng i April!Do 1872. Sedan dess har den fortgått utan 2 andra afbrott än som förorsakats af några hå läckor i ångpannorna, hvilka först upphet-t de; tades genom direkt eldning; men denna olär sec genhet har alldeles aflägsaats genom an-hbal bringandet af en Sinclairs ånggenerator, om hvilken mera i den korta beskrifaizgen här nedan. Trämassefabriken är en byggnad om 200 fots längd, hvars midtelparti har 3 våningar, men de båda andra delarna innehålla endast en våning. Två utbyggnader löpa från -fabriksbyggnaden, den ena för Engmaskinen, som drifver de särskilda maskinerierna, den andra för ånggeneratorn. För fabrikationen fordras stora qvantiteter ter vatten, ända till 100,000 kansor om dagen, och denna qvantitet uppfordras af tvenne! ( Ängpumpar till en kolossal cistern, som är ko; anbringad i fabriksbyggnadens öfre del. bia Som kändt, har lump börjat bli allt mer I sällsynt och det gällde derför att anskaffa föl tägot surrogat för detta för papperstillverk-I lingen så högst vigtiga ämne. Jag skallha R0ga akta mig för att inlåta mig på en re-ga logörelse för utvecklingen och gängen af le experimenter, som ba gjorts innan man gZet om till det resultat, som slutligen erhål-Ska its, nemligen att använda trä i pappers-lio; abrikationen, utan jag vill i största kort-jva wet redogöra, eå begripligt man af en ickefyr ackman kan begära, för hur det i fräga vin rarande lumpsurrogatet på kemisk väg erJan älles. Det kan nog hända, att redogörel. Vän en förefaller litet torr, fastän proceduren )uts ker på den våta vägen. P Gran är det träslag, som med störstallar, jrdel begagnas till framställande af mas-)del an. Virket skall vara väl lufttorkadt ochkla: e klufna, 1 fot långa, trästyckena inläggas Ver rst i ett slags ängskåp, hvarpå de ren-Spr krapas omsorgsfullt. En maskin sönder-ket kär nu hastigt trästyckena till splinter, !s 1 8 f 1 l kr Ma sk ge ; M im tjocka och 2—3 tum långa och i stora tog war hissas det söndersplittsade träet upp! maj tredje våningen, der det packas ned i de Car olossala Sinclairska träkokarne, som äro väp Il formen koniska, 29 fot höga och 4!2 Bill t breda. Vid dessa kokares fot äro anragta 8, k. munstycken, och ur dessa framges träet. Sedan det blifvit packadt, påilleg i träkokarno en lut af kaustiserad da — sodan motsvarande 20 procent aflrigt äets vigt — kokarnes lock päskrufvas, C: 132 påsläppes af den Sinclairska änggeneskj torn och ångtrycket uppdrifves till 130 sam ålp. Detta tryck bibehålles under tre och mmar. Derefter atbläses såväl ånga som t t. hvilka nvassera an kanadensar husilan Sålt till

18 augusti 1873, sida 4

Thumbnail