Två dagar derefter. utbars kroppen om natten och begrofs på S:t Marguerites kyrkogård. Sed-;t nare, under restaurationen, vägrade hertiginnan !h af Angoulöme af okända skäl attlåta flytta liket t till en lämpligare plats. Det är, som sagdt. åt dessa anspråk som renublikanaren Jules Favre åtagit sig att inör domstolen söka gifva kraft. Och märkligt är, att till och med en så allvarlig historieskrifvare som Louis Blanc medgifver, att. oaktadt de sorgfälligaste undersökningar rörande den unge Ludvigs öde, berättigade tvifvelsmål kunna bysas, huruvida det kungliga barnet verkligen dött i Temple eller bortförts derifrån och ersatts af ett annat. S0386 de skört sedanänrö-aTdagar Äc. le g CO — Niagara. En brefskrifvare till Göteborgs Handelstidning, som besökt det märkvärdiga vattenfallet Niagara, lemnar i nämnde blad följande sklidring deraf: Snart bär det utaf i en droska bland lummiga träd ned mot den s. k. Suspensionsbridge — en vacker hängbro som, stödd af ofantliga linor af ståltråd, sträcker sig öfver den breda, forsande floden några hundra alnar nedanför sjelfva fallen. På afstånd liknar den en spindelväf. der den lätt och luftig hänger mera än;200 fot öfver strömmen. En Dapparake, förd af vinden, bar den första tråden af detta storartade arbete öfver det bredacoroliga vattnet. Från denna bro öppnades först det namnkunniga naturskådespelet förmin blick. Jag hade väntat mig att öfverväldigas deraf; men redan började jag frukta att min inbillning ej förmådde lyftasig. i höjd med skådespelets storhet, ty huru kunde jag eljest så lugnt bese det? Det är sannt, det var nå-. got sublimt i det hela: det jemna åsklika dånet, de tvenne breda, tunga fallen som der borta störtade sig lodrätt ned i djupet, och den skummande floden, som der nedanför. hvirflade fram mellan ! de höga bergväggarne — var något sublimt, som jag beundrade, men utan att röras deraf så, som så mången varit rörd af Niagaras majestät. Det var söm då man första gången så att säga på afstånd genomläser en väldig dikt — ett LInferno, ett Paradise Lost, en Faust — man anar: den ande som genomgår den, men långt ifrån att ännu känna dess makt, börjar man tvifla på sinj förmåga att uppfatta hvad som rört djupet af så ; mången själ. Vi lemnade emellertid bron och körde ned tilll: Hästskofallet, hvilket är det största. Jag stegl ur, köpte biljett för att gå ned till foten af fallet, kläddes i oljedränkta kläder och beledsagades af en neger på den gångstig, som ledde nedför den höga: bergväggen. Men nu bröts den lugna åskådningen : med hvarje steg jag tog trängde sig känslan at det oändliga majestätet allt mer in öfver själen. Dånet växte, fallet blef högre, bredare, fruktansvärdare. och en tjock inma, som slutligen öfvergick till ett tungt piskande regn, betäckte oss. Min vägvisare stannade slutligen, men jag sökte komma så nära fallets fot som möjligt. Då jag ej kunde framtränga längre, stannade äfven jag och såg R omkring. Mer än 150 fot öfver mig framvällde den ofantliga vattenmassan öfver klippans brant. Det var dock ingen strid eller brottning deruppe. Lugnt och klart tycktes vattnet med sin rika smaragdgröna färg liksom välla fram ur den blåa skyn. Knappast skummades ännu dess yta. hvaröfver solskenet lekte; och med stolt och sublim förtviflan tycktes det störta sig ned i afgrunden. Men rådde lugn deruppe, så var brottningen i djupet förfärlig, det kokade, det rasade och skummade i en vild kamp dernere; och dånet var fruktansvärdt öfverväldigande. Det är 18 millioner kubikfot vatten som hvarje minut störta utför Niagära! Vattenångorna stego som digra moln öfver båda fallen och föllo ned i tunga droppar, en regnbåge mätte deras höjd och spände sitt hvalf mellan de-båda vidt skilda katarakterna. I det jag sålunda betraktade det på sammal gång lugna och i fasansvärd förtviflan upprörda fallet, hvaröfver regnbågen stod som en strålel af hopp, samt hörde fallets vilda stämma, erfor jag bättre än jag någonsin anat, huru sublimt och huru fruktansvärdt Niagara är, och jag kunde väl fatta, hurn den ströfvande indianen öfverväldigad hade nedfallit här och tillbedit -Vattnets andes. Hi Utom det intresse som Niagara eger såsom det största vattenfall på jorden, eger det dessutom ett annat och ej mindre i den historia om sig sjelft, som fallet genom långa årtusenden in-. skurit i bergen. Vetenskapen har sysselsatt sig med ställets geologi. och se här några af de resultat som vunnits ). sNiagara bryter sig utan återhåll en väg bakåt genom bergen. De undre lagren af traktens bergformation utgöras nemligen af lös skiffersten. medan det öfre bestå af hård kalksten. Det våldsamma vattnet sönderbryter småningom de undre skifferlagren och derpå störtar det hårdare öfverlagret ned. Senaste iakttagelser leda till det antagandet, att floden på detta vis bryter sig tillbaka öfver hufvud 6 tum om året, samt att den tillbåkagående rörelsen, med två undantag, måste i-.så förgångna tider hafva varit i medeltal densamma som nu. Fallet skulle håfva behöft 75,000 år för att afskära sin nuvarande ränna, omr bergbildningen öfverallt varit densamma; men på tvenne ställen leder den djuBa rännan med sina lodräta väggar genom en etydlig sträcka af qvartshaltig sandsten. Man beräknar nu att fallet, för att ha ätit sig genom äfven dessa hinder, måste hafva arbetat i sin: närvarande ränna föga mindre än 200,000 år. Detta är emellertid blott sista kapitlet af dess historia: Det finnes en än äldre urhålkning, som visar tydliga spår af att den ej blott tillhör istiden, utan blifvit påbörjad före densamma. Istiden antages enligt astronomiska beräkningar hafva varat omkring 50,000 år. Om vi sålunda till :vårt första resultat lägga dessa -50,000 år samt 25.000 för den utskärning, hvilken-skett före istiden, så blir Niagaras ålder närmelsevis 275.000 år. .Mån har äfven sysselsatt sig med de båda fallens framtid och kommit till det antågande, att om förhållandena ej väsentligt förändras, så hafva de båda efter entidrymd af omkring 80.000 år nått ett bergslager, som utgöres ensamt af kalksten, der således den nu varande undermine: ringen från bottnen ej kan fortgå, och deralltså falien måste börja äta ut klippan från toppen, samt sålunda så småningom förlora sin närvarande form och öfvergå till en följd at mindre och lutande fall något liknande Trollhättan. — — — ——— -— U i —-—-— — Parisindustrien sökte naturligtvis så mycket som möjligt att draga fördel af shaben då han var i Paris och det både direkt och indirekt. I förstnämnda hänseendet bombarderade mån hoönom med bref af alla möjliga anledningar. men i synnerhet med begäran om tjenstanstälimingar i ersien, rörande patenter och mönopoler på alla I tänkbara och otänkbara uppfinningar, tiggerier af peningar och ordnar 0. s. v. Shahen hade i början uppdragit åt en person af sitt följe att hvarje dag öppna dessa bref och göra honom bekant med den del af dem, som han ansåg vara värd någon uppmärksamhet. -Men snart faun han, att det var ett Herkulesarbete, som öfversteg vanliga menniskokrafter; den stackars sekreteraren fick icke ett ögonblick ledigt för att se Paris alla herrligheter, utan stod :alldeles rådvill inför denna lavin af bref, som hvarje stund störtade öfver honom: Det blef derföre beslutet. att alla bref skulle få ligga obrutna tills man kom till Teheran igen, der det sannolikt blir en treflig förströelse för hofkretsen att höra referater af denna ofantliga korrespondens uppläsas. Men det var ej blott bref som adresserades till shahen; äfven prof på alla slags arbeten, från falska hårflätor och diverse hemlighetsfulle toilettartiklar för begagnande af damerna beraljen, ända till: en af vår tids Fackraste uppfinningar, ett slags ny mekanisk stöfvelknekt, regnade ned. öfver, Palais: Bourbon, dels till benäget påseende, dels till presenter. Flera rum blefvo fyllda med dessa rariteter, som de väl( —— gifvarne fått afhemta igen efter shahens resa. Bland de indirekta sätten att draga fördel af konungarnes konungs besök lönar det mödan att öra märke till en af en stor akräddorifivma i kd hn bet I be