(Insändt.) Öppen fråga till vederbörande. Kan det vara med nödvändighet, med klokhet med sparsamhet öfverensstämmande att transpor tera ammnnitionseffekter landvägen, då sjöväg kan begagnas den ojemnförligt längsta delen ai vägen? Öch vidare att transportera samma: effekter samma väg tillbaka, såsom för exempel 60 å 70 mil. Denna fråga föranledes af följande fakta: I början af Maj detta år afgick en transport ammunitionseffekter med 30 hästar genom Upsala, Gefleborgs m. fl. län till de norra regementena och kårerna (en förkortad benämning afseende Dalregementet, Helsinge regemente, Westernorrlands beväringsbataljon, Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens fältjägarekårer.) I början af Juni dito dito med 20 hästar. I början af Juli dito dito 20 I slutet af Juli skall nu ifrån Westernorrlands beväringsbataljon afgå en transport ammunitionseffekter med 15 hästar till Stockholm. Vore det ej billigare att sända effekterna sjöledes till Gefle för Dalregementet, Söderhamn Helsinge regemente; Sundsvall Jemtland, Hernösand Westernorrland, Umeå Westerbotten samt Piteå Norrbotten. Och hvad betyder den besynnorliga återtransporten till Stockholm? Saknas der ammunition? Eller är den, som Westernorrlands beväringsbataljon fått, oanvändbar och återfördras för förändring eller förbättring? Detta senare är hardt nära omöjligt, FÅ de återsända ammuni tionseffekterna äro af flere slag, såsom skarpa patroner, tändhattar, patronpapper etc. Det är utom allt tvifvel att försändning sjövägen skulle för kronan blifva betydligt billigare. Den betalar nu 1 rår 20 öre milen pr häst, och tages i beräkning att den kronoskjutsskyldige ofta får resa 5 till 10 mil till gästgifveriet, derifrån skjutsen utgöres 2 å 3 mil åt ännu aflägsnare håll, så låter det fatta sig huru oändligt mycket dyrare det blir för den som utgör kronoskjutsen. Kronoskjutsskyldig.