Rättegångsoch polissaker. Mordgerning. Från länsman J. Lindström i Alfta har till k. befhde i Gefle inrapporterats, att bonden Olof Andersson i Malvik, Ålfta socken, i söndags morgse, kl. omkring 5, sjelf instält sig hos sånglöraren i Alfta kyrkoby och anmält sig hafva kort förut ibjälslagit sin hustru, bondedottren Märtha Persdotter, med hvilken han sedan 5 år tillbaka varit gift. Mannen togs då i förvar och bud afsändes till Malvik att efterhöra rätta förhållandet, hvarvid Märtha Persdotter befanns ännu vid lif och af läkare för bunden samt hafva på högra sidan af hufvudet ett omkring 4 tum långt hugg efter en handyxa, hvilket hugg till en del genomträngt hufvudskålen. — Olof Andersson, som under en längre tid varit inbunden och grubblande samt, utan skäl, visat sig svartsjuk på hustrun, har tvenne särskilda gånger förut, första gången för tvenne år sedan samt senast sistlidna vår, sökt afdagataga henne. Vid förhöret har han öppet och utan tecken till ånger erkänt sitt brott och att han under flera år umgåtts med tanken att förr eller senare beröfva henne lifvet. Vid af länsmannen hos Märtha Persdotter gjorda tvenne besök var hon ännu vid lif och med liten sans, men läkaren har förklarat, att hennes vederfående ej gerna är möjligt. Olof Andersson är hit till länsfängelset införpassad, och domhafvanden är beordrad att hålla ransakning om brottet. (NORRL.-P.) — Våld mot polis i Lund. Den s. k. storgårdsmannens son i Tirup, eller rike Jöns Jönssons son Olof, straffad tvenne gånger med 5 och 16 månaders fängelse för öfvervåld, besökte Lund i onsdags och öfverföll i Lunds jernvägs stationshus poliskonstapeln Dahlbom och bet denne i ett finger. Våldsverkaren var mycket öfverlastad och mycket vild. Han kommer nu att åtalas, och har således åter lägre fästningsstraff att vänta. Han är gift för två månader sedan med en hygglig flieka, och hon var nu med och åsåg sin mans uppträde. Olof Jönsson, som är boende i Högestorp strax vid Maridholms station, har under en månads tid två gånger gjort öfvorvåld på Åkarps gästgifvaregård; han säges ha bjudit 2 å 3000 rdr om de ej åtalas. (Fr. r.) — Våld å fångbevakning. I Kristianstadsbladet läses: Ransakning företogs den 15 Juli med straff-fången Sven Svensson, tilltalad för våld å vaktkonstapeln Mårten Persson. Protokollet, som hållits vid med fången anstäldt kansliförhör, upplästes, hvaraf framgick, att vaktkonstapein Persson, under det han den 8 dennes undervisat Sven Svensson i korgarbete, sutit på cellpallen med ryggen vänd mot bordet; att Persson, sedan han begagnat knifven vid arbetet, lagt den ifrån ti på bordet; att Sven Svensson smugit knifven tl sig och dermed skurit Persson ett.c:a 4twns iångt sår från högra kinden ner åt halsen, hvarefter knifven förts ner åt ryggen med påföljd att rock, väst och linne sönderskurits. Sven Svensson hade vid förhöret erkänt att han begått våldet och som orsak uppgifvit att han önskade komma härifrån till gemensamhetsfängelse. Någon mening att döda Persson uppgaf han vid förhöret att han ej haft. Vid domstolen vidhöll Sen Sveusson sin bekännelse äfvensom orsaken til våldet, men tillade nu, att hans mening varit att mörda Persson. På domarens förnyade fråga om detta verkligen varit förhållandet, svarade fången bestämdt att så var. Efter fångens egen bekännelse blef detsåledes mordförsök emot fångbevakning, Rådhusrätten ansåg dock, efter öfverläggning, att oaktadt depna bekännelse och på grand ar det motsatta yttrande fången haft