största anspråk på uppmärksamhet. De första underhandlingaraa om anläggningen af denna bana hvilken öfver Schweiz skall sammanbinda Tyskland med Italien, ligga redan flere år tillbaka i tiden; de ledde till den internationella öfverenskommelsen den 19 Okt 1869, hvilken den 28 Okt. 1871 efterföljdes af ett fördrag mellan Tyskland, Sehweiz och Italien om anläggning af Gothardsbanan. Den del af denna, som har anspråk på mesta intresset, är naturligtvis den storartade genomborrningen af S:t Gotthard. Det är ingeniören Louis Favre i Genöve, som har åtagit sig densamma. Han har förbundit sig att fullborda Gotthardstunneln på 8 år. och omkostnaderna härför har han beräknat till omkring 48,000,000 francs. Hans konkurrent Gratoni komp. — bekant från Mont Cenis-tunneln — hade beräknat kostnaderna till 60-000,000 francs och fordrade dessutom 9 år för arbetets fullbordande. Arbetena äro, såsom bekant är, redan i gång. Tunneln, som göres dubbelspårig, blir 14,900 meter lång, och dess högsta punkt kommer att ligga 1150 meter öfver hafsytan. Förutom detta epokgörande arbete föreståi Schweiz en hel mängd andra jernvägsanläggningar, hvilka äro intressanta bland annat derför, att till en del nya principer tillämpas, t. ex. den lilla hydropneumatiska banan från Ouchy till Lausanne och bergsbanan från Ziirich till Utliberg. Vi vilja likväl bär icke redogöra för dessa arbeten, utan tillägga blott, att Schweiz redan nu har ett jemförelsevis mycket betydligt jernvägsnät, hvilet är så mycket mer öfverraskande, om man tager i betraktande, att på få ställen så ofantliga naturhinder möta som här. Enligt uppgifterna i Almanach de Gotha finnas i Europa inalles 112,693 kilom. jernvägar; Amerika har ungefär lika mycket; Asien 8769; Afrika 1773; Australien 1812. I hela verlden finnas således 235.254 kilom. jernväg. orga Tält saled bort. dne Dt Arn