. Roman i två delar . AF CHARLES KINGSLEY.) Öfversättning ; af THORA HAMMARSKÖLD. Elsley kom och såg. Han spratt till; det var samma lilla zoophyt, som Thurnall en viss minnesvärd dag hade visat honom. Hvar har ni funnit elfvan, mon Saint Pere? Jag var inte så lycklig. Doktor Thurnall har gifvit mig den. Thurpall? upprepade Valencia, medan Elsley fortfarande böjde sig ned öfver mikroskopet för att dölja rodnaden på sina kinder. Han påstås vara en så skicklig man. Hur har ni blifvit bekant med honom? Jag har mången gång tänkt bedja mr Vava sour bjuda honom en afton och att han skulle medtaga mikroskopet. Han synes vara de menniskor så öfverlägsen, med hvilka han umgås. Det skulle sannerligen vara en god gerning, mr Vavasour. Vavasour betraktade ihärdigt zoophyten under det han svarade: I fall ni så önskar, skall det bli mig ett stort nöje. Nästa gång skall ni se honom hos er för ert eget nöje, inföll Cawpbell. Ni har måliända endast bekantskap med honom i hans egenskap af läkare? Olyckligtvis är detta ofta förhållandet med personer, som tillhöra något yrke. Om jag har någon bekantskap med honom? Nej, det kan jag försäkra er att jag inte har. Han har ordinerat för min hustru och barnen; något vidare har jag inte att ) Se AT B ner 74, 77. RN, 82. RR, RA—96, AR—101, ER 106, 109—112, 114—128, 125—187, 189— ,