BUTT ULUMMU Gl 1014 40,002 IUT vo VIS. aa eg Det metriska systemet. Man väntade att K. M:t redan under förrs riksdagen skulle framlägga proposition om ändring i vårt mått-och vigtsystem. Såsom bekant är har riksdagen cch K. M:t redan beslutit, att enheten för rikets mynt skall vara det franska grammet. Antagligen har dock frågan om ändring i vårt nu gällande måttoch vigtsystem icke hunnit den för beredande behandling, att ärendet kunna för riksdagen framläggas. Redan i slutet af sistlidne år erhöllo åt skilliga embetsverk befallning att till K M:t inkomma med utlåtande i anledning der af, att det under nästlidna sommar i Kjö benhavn församlade tredje skandinaviska nationalekonomiska mötet enligt fattadt be slut uttalat sig bland annat för önsklighe ten af att det metriska systemet med dertill hö rande indelningar och benämningar varder så snart ske kan, antaget i afseende så väl ä allt slags mått som å vigt och att gramvigten oförtöfvadt antages såsom tull-, postoch myntvigt äfvensom vid jernvägstrafiken, Från de embetsverk, hvilka mest hafva att göra med trafiken, hafva numera utlåtanden till K. M:t inkommit. För dessa redosör Dagbladet i största korthet som följer: Generalpoststyrelsen fäster i sitt utlåtande uppmärksamheten derpå, att postverket icke i någon anmärkningsvärd mån beröres af förslaget angående det metriska systemets införande i hvad angår måttförhålianden. Hvad beträffar vigtförbållandena anför bemälda styrelse, att grund af postfördrag, som blifvit afslutna mellan Sverige och främmande länder. nödigt befunnits att redan år 1866 förse samtliga svenska postanstalter med franska gramvigter; och då härigenom förvärfvad erfarenhet inom postverket icke gåfve någon anledning hi fara, att den hittills visserligen endast för lättare föremål begagnade vägningen med omförmälda vigter skulle medföra olägenhet och förvecklingar, då frågan gällde tyngre postgods. en väsentlig lättnad skulle för vederbörande posttjenstemän uppkomma derigenom, att endast ett slag af vigter behöfde å postanstalt användas. Poststyrelsen instämde i denna del obetingadt i det tredje skandinaviska nationalekonomiska mötets i fråga varande utlåtande. Vidare föreslår styrelsen åtskilliga bestämmelser rörande vigtsatserna, derest K. M:t skulle vilja aflåta proposition till riksdagen om det metriska systemets införande. Generaltullstyrelsen har i början af detta år likaledes i denna fråga afgifvit yttrande och erinrar till en början, att en allmän öfverensstämmelse i alla slags så väl mått-, måloch vigtsom äfven myntenheter med deras underafdelningar skulle hafva en utöfver szll beräkning fördelaktig inverkan på underlättandet af samfärdseln mellan alla de samhällen, som uppnått den civilisationens ståvdpunkt, att de kunza ega någon egentlig inbördes handelsgemenskap. Då något annat system än det metriska icke blifvit föreslaget, hada tullstyrel: sen velat desto hellre sluta sig dertill, som systemet hvilade på en veterskaplig grund och redan vore omfattadt af ett icke ringa antalsamhällen, med hvilka Sverige stode i vidsträcktare handelsförbindelse. I fråga om antagande äfven inom de skandinaviska länderna och specielt Sverige af det metriska systemet vore tullstyrelsen fullkomligen ense med det tredje nationalekonomiska mötet. Vidkommande åter införande af gramvigten i hvad tullverket rörde. innan sagde system blefve allmänneligen inom Sverige till iakttagande påbjudet. kunde generaltulistyrelsen icke dela mötets åsigt. En preliminär tillimpning af gramvigten skulle ingaluuda ländas till lättnad för handelsgemenskapen emeilan Sverige och sådana främmande länder, hvilka icke antagit nämnda vigtsystem. Vid utförseln från Sverige till dessa länder blefve väl förändringen utan inflytande, evär våra exportartiklar såsom tullfria vid wutförseln icke underginge någon på deras handelsvärde inverkande tullbebandling. Vid införseln deremot från dylika länder blefve tullbebandlin gen af de derifrån efter olikai vigtsystem fakturerade varorna här utan all lättnad både för trafikanterna och för tullförvaltningen. Vid gramvigtens tillämpning inom tullväsendet på varor från länder, der samma vigtsystem vore gällande, mötte deremot icke någon betänklighet. om det eljest kunde vara lämpligt att inom samma förvaltning tillämpa skiljaktiga vigtsystem för samma varor, kommande från olika länder; men en annan omständighet. som vid tulltaxans ordnande efter ett annat än det allmänna i landet gällande vigtsystemet måste framkalla största betänklighet, förefunnes dock alltid deri. att tulltaxans bestämmelser blefve oförstådda af den stora allmänheten. Vid sådant förhållande och då det ändamål af lättnad i varuutbytet, som åsyftades med gramvigtens tillämpning inom tuliväsendet, sålunda icke torde uppnås, hade generaltul:styrelsen för sin del trott sig böra afstyrka det i fråga va rande förslaget, -att gramvigten ofördröjligen — och således utan afvaktan på dess allmänna införande i riket — antages såsom tullvigt. Jernvägstrafikstyrelsen yttrar bland annat, att, sedan gramvigten numera är antagen såsom laglig grund för vigtberäkning ej allenast i Frankrike. utan äfven i Spanien, Schweitz, I:alien, Österrike, Tyskland, Belgien, Holland samt Danmark och Norge, dess införande hos oss icke gerna kunde anses annorlunda än sksom en tidsfråga. Jernvägsförbindelsen med Norge hade ock föranledt trafikstyrelsen att i öfverenskommelse med samtrafik mellan svenska och norska jernvägs