Jehn Stuart Mill. F Om en jury — yttrade för 14 år sedan H. Th. Buckle i en af sina nyligen till svepska öfversatta uppsatser — skulle nedsät1a8 och få sig förelagdt att afgöra, hvilken af våra nu lefvande skriftställare mest bidragit till vetandets framätskridande, skulle de knapvast tveka att uttala namnet John Stuart Mill. Sedan deita entusiastiska utläåtande fäldes af ep man, som äfven för egen del snilrikt och oförskräckt behandlat de högsta problem, har Mill fört sin icke minst betydelsefulla kamp, den för qvinrans likställighet med mannen, hvarför efterverlden torde ha önnn ett vigtigt skäl att un derskrifva dessa Buckles ord. Såsom en framstående svensk författare, C. 8. Warburg (i Svensk månadsskrift 1864) med rätta framhhllit, måste emellertid den betänksamme och skeptiske engelsmannens filosofiska ståndpunkt förefalla de läsare, hvilka endast gjort bekantskap med de tyska tänkarne i våra och pästförflutna tider, såsom i många fall otillfredestälsande: den mera tviflande, men lika ojaptänkte Mill framträ der med anspråkslösare löften, hvilka han äfven har lättare ått uppfylla. Detta gäller i synnerhet om havs behandling utaf några delar at den praktiska filosofien. Flera af hans ståndsbröder i Tyskland, utan tvifvel särdeles rikt utrustade både på tankekraftens och fantasiens vägnar, hafva dock alltför ofta låtit den senare vägleda sig på sina tankefärder och dervid understundom glömt att ett af de vigtigaste medlen för att här på god och säker hamn, är att flitigt och ofta begagna sig af erfarenheten. Genom tankesystem, väl ordnade i alla min: sta delar och uppstälda såsom längre matematiska problera, hafva de trott sig uppnå follkomlig kunskap om det högsta sanna och goda, som de vanligen med en skolterm af nog obestämd art benämnt det absoluta. Säsom den svenske skriftställaren förträffligt tillägger, bör man längt ifrån förneka sin aktning åt det storartade i dessa forsk ningar, ty först genom dylika bemödanden framstå klart de högre och ädlare beständs delarne bos menniskan. De djerfva andar, som dermed sysselsatt sig, ha ock ofta fört menskligheten framåt på nya banor, och bättre är att under ett ibigt sanningssökande tilltro sig för mycset, än attaf misstro till sig sjelf och till sanningens slutliga seger, lägga armarne i kors och vägra att intaga sin plats i striden. Detta deltagande är så mycket nödvändigare, som de blinda anhängarne af traditionen och förkunnarne at den menskliga svaghetens och syndens oändliga djup icke äro helt och: hället att förakta i vära dagar. De hafva ännu en stor del af massorna på sin sida. På samma gång som man derför måste gifva de fördomsfria tyskarne sin hyllning, kan man likväl ieke förbise de stora fel och förhastanden, till hvilka de i ätskilliga fall gjort sig skyldiga. För sina tankebyggnaders skönhet och symetri hafva de icke sällan uraktlåtit att med v:derbörlig omsorg ef: terse, huruvida deras grandvalar varit säkra och öfver allt lagda i verkligbetens jordmän. L motsats härtill hafva de engelska filosoferna vida pindre förbisett erfarenhetens fordringar, men deremot i allmänhet saknat jen rika inspiration, som skaffat tyskarne så mänga beundrare, särledes bland ungdomen. Engelsmannen Mil förenar med sina landsmäns praktiska blick en hog dem min: dre vanlig rent filosofisk bildning. Han har derför kunnat sysselsätta sig med lösningen af så många vigtiga och på samma gång in vecklade problem. De frågor han undersökt, röra hvarje samhällsmedlems praktiska intressen, men derjemte menniskoandens mest förborgade verksamhetsyttriogar, Då pu denne ädle man och store tänkare lemnat det jordiska, anse vi på sin plats att till de korta notiser vi meddelade strax efter dödsfallet, lägga er något utförligare skildring af hans Nf och författareverksamhet. Såsom en och annan af våra läsare troligen redan känner, var Stuart Mills fader, James Mill, ilikhet med sin landsman Hume, framstående både som filosof och historiker. yu. are bekant torde vara, att denne James Vill tor vel sig från en riuga skotsk bond: ill för.. a SE raehom, Hang rike patarja såsom faus en ; nlag bemärktes af RN pa kaffade gossen en gynnarel.. Liugpt orbes, efter hvilken med tiden John i. Mill (född den 20 Maj. 1806) uppkallades. I I en ej längesedan offentliggjord biografisk NE vån ll var ak a öka SS TS RR VS RR RR RR RE