Korrespondens från Norge. iPrån en tillfällig korrespondent.) Fredrikshald äen 27 April. Ingeh, som närmare följer ihed utvecklin gen af de förenade rikenas unicnella för hållanden, skall kupna lemna oanmärkt, at den kommersiella och sociala siden. af frå gan pu ändtligen efter 60 års förlopp bör jar framträda med sin fulla rätt, under de att den politiskt konstitutionella samtidig börjar träda i bakgrunden. Det är med de! mest odelade tillfredsställelse hvarje foster landsvän måste helsa ett sådant faktum Lika litet som man ostraffadt håller ett bamhälles fuhdämentala rätt och dess grund vilkor i ständig jäsning, lika litet kan nå gon god svensk eller god norrman önska at hålla vid lif en ofruktbar debatt om rang och förmåner mellau de båda folken. Er nation har likasom den enskilda menniskai sina nerver, och norrmännen ba änvu Ät skilliga år att lefva såsom sjelfständigt folk inna de skola kunna glömma den danske sämalgamationen detta ord skall änn länge vara ett paunus ruber, hvars verkar skall vara lika magisk och lika oförklarlig som ropet po popery i England eller som er allugion på Bastillen i munnen på en fransk folktalare, Gäller det således efter vårt ringa för menande att inom sferen af de båda län dernas konstitntionella wunionsförhållander låta det en gång gifna få verka, sådant de är, låta det erhålla sin konsistens genon tradition och gin utveckling genom praktik — en sen, men säker växt — så är det hel annorlunda med utsigten för de båda folker att bastigt närma sig hvarandra på handeln: och det sällskapliga umgängets friare områ de. Detta är den rätta, den lugna och fred liga vägen. De politiska försöken ha endast medfört ömsesidiga förödmjnkelser och upp Jösring inom de välsinnades krets. Kunde detta vara glömdt och lagdtå sido, skulle vi i sanning med förtröstan kunna vända oss mot framtiden, hvilken på annat sätt och på andra vägar just nu lockar 0xs i0cd ljusa utsigter; nordiske mäns allvar och tro skulle cå kunna stå såsom en lysande mot sats mot sydligare kulturfolk med deras flacka filosofi och oregerliga lidelser. Det är jernbanorna, eom till och med mer än vår geografi hädanefter hvarje dag skola lära oss förstå, att den skandinaviska halfön är enhet, och att ingen del af denna enhet kan handla i särskild egoistisk riktning utan att skada så väl sig sjelf som det hela. Sverige bar här som i de flesta fall. i förhällande till sitt broderike fördelen att vara det större och rikare landet och skall följaktligen i viss mån vara sig sjelf nog. Om orsaken har legat häri, eller om på samma gång äfven andra moment ha verkat, vilja vi låta vara osagdt; men i alla händelser tyckes det hittills ha visat sig, att Norge har haft det starkare behofvet att förena sig med Sverige genom jernbanor än tv ärtom. Detta är i hvad fall som helst blott en alldeles direkt följd deraf, att det är den stora marknaden och den större produktionen, som sökas af det mindre landet, samt att behofvet egentligen är på denna och icke på den andra sidan om gränsen, — ett fenomen, som det tyckes, att våra norske lagstiftare kunde ha godt af att klarare inse, än som hittills har varit fallet. I alla händelser ha vi gätt i förväg med anslag till de båda banorna öfver Konsvinger och Meraker, men icke beller har ett enda ögonblick tvekan från svensk sida uppstätt att ofördröjligen möta oss vid gränsen. Den tredje mötesplatsen för jernvägsnätet rikena emellan skall bli på gränsen mellan Smaalenene i Norge och Dalsland i Sverige, just der, hvarest Sveriges behof af vestliga hamnar har varit köpbart allsedan urminnes tider och det senast har ett historiskt minne i Carl Gustafs krig och freden i Roskilde. Beslutet om sammanbindningen mellan Smaalenenesbanan och bergslagsbanan, hvilket nu är att förvänta, är säkerligen af utomordentlig betydelse och står knappt efter för hvilken särskild kommerciel mellanriksfråga som helst, som hittills har varit å bane. Svårigheten uppstår här egentligen derige bom, att så väl bergslagsbanan som Smaa lensbanan väsentligen ha en söder utgående, komvergerande riktning, hvaremot Kongsvingeroch Meraker-banorna likasom de mot SEDEN TRIVS Rod RKO