moderna ämnen. Skall man vänja sig vi slarf ena delen af veckan, så neutralisera härigenom de goda vanor, som under de andra delen ivpräglas. För vär del tro v att man icke i skolan bör uppmuntra slar och ytlighet, dessa ovanor insmyga si nog ävdå. Vi finna hela denna lära myc ket underlig, eburu vi ej kunna neka til en viss konseqvens hos dem som drifva der Vi instämma med fullaste öfvertygelse det påståendet, att latinet bland språkäm nen besitter de flesta och bästa egenska perna för att tjena som ett formelt bild ningsmedel. Men deraf följer, hvarken at det är det allra lämpligaste för att börj och grundlägga spräkstudier, i synnerhe då fråga är om 9 till 10 års barn, ej he) ler att icke tvenne språk skulle kunna fyll den plats, som latinet förr ensamt har fåt upptsga. Vi tänka dervidlag på det syn tetiska, högt utbildade och med vårt när beslägtade tyska språket för de lägsta klas serna, och för de högre på det genom sit inflytande på det moderna Europa främst af latinets dotterspråk, det genom sin sträng het, sin klarbet, sin precision, sin rikedon just i de riktningar, der värt språk är fat tigt, liksom enkom för skolan afpassad franska språket. Fråga är, om icke ett så dant system för språkundervisningen, äfvej om man endast och allenast tänker på språk stadiet såsom medel för förständets allsidig: uppodling, skulle medföra bättre resultate, än det förr brukliga, der latinet var si godt som ensamt från början. Awvt man detta fall skulle besitta en fond af i lifve användbar, faktisk språkkunskap, vore eä fördel som man hade på köpet. För at icke missförstås må vi genast tillägga at vi icke hafva den aflägsnaste tanke på Ja tinets slutliga undanträngande. Men des: vigt såsom skolämne beror i vår tid min dre på dess förträffliga byggnad i och fö sig, än derpå, att dess grammatik varit oci är föremål för den omsorgefullaste bearbet ning, att dess metodik är den mest utveck lade, att det disponerar öfver skolans för nämsta krafter, hvartill slutligen kommer att ett språk, hvars litteratur utöfvat et sä omätligt inflytande i verlden, som i är tusenden varit undervisningens, lärdomen: ja he!a bildningens modersmål, aldrig kal upphöra att vara ett af den humaxistisk: skolans förnämsta ämnen. (Forts.)