kalk till det ojemilörligt billigaste prieet. Med användande af denna skiffer kan man nemligen tillverka osläckt kalk för 50 öre tunnan, och då denna erligt en sakkunnig persons yttrande ien rationel jordbrukares hand är värd 2 rår å 2 rår 50 öre, blir det möj ligt att med nutidens lätta kommunikationsmedel sprida kalken öfver allra största delen sf riket. Men öfvergick derefter till diskuterande af den första frågan på föredragningslistan, så lydande: Vore det lämpligt att genom statens medverkan undervisning utilandtbrokets tekniska binäringar åstadkommes? Frågan besvarades.af expeditionschefen frih. Fock, som ansäg det i mänga fall vara lämpligt att teknisk industri förenas med jordbruket. tskilliga sådana industrigrenar funnes också i vårt land och deras betydelse vore ingalunda ringa. Ett exempel härpå egde man i stärkelsefabrikationen. År 1862 infördes i landet omkring 150,000 stärkelse. hvilken import intill år 1867 så småningom sjönk, så att den detta är utgjorde endast 55,000 E. Sedan dess har den återigen sti git och uppgår för närvarande till omkring en half million , under det att den inbemska tillverkningen fortfarande minskas. Ungefär enahanda vore förhällandet med jästfabrikationen. Importen af jiat uppgick för 10 år sedan till 50 å 60.000 , år 1868 var den ännv endast 55,000, men 1871 hade den stigit till 270,000i4. Den inhemska fabrikationen af pressjäst hade emellertid sjunkil från 127,000 till 30 000 E. Orsaken härtill vore Jätt fuonnen, då man besinnar att jäst.) tillverkningen sker i sammanhang med sprit-: tillverkningen, hvilken återigen för närvarande är genom lagstiftning temligen stjalmoderligt behandlad. Spritiilllverkningesl måste dock, detta oaktadt, erkännas befinna sig i ett blomstrande tillstånd, ehuru någon spritexport icke kan komma ifråga så länge fabrikatet står tillverkaren i så högt pris som det nuvarande. Samma gälde om porter : och öl, j Om man nu beräknade hvilka ofantliga qvantiteter bränsle och hvilken mängd at arbetskrafter, som brännerier och bryggerier f. p.sluka, komme man lätt till erkännande at hvilka väsentliga besparingar, som kunna åstadkommas gerom en bättre tekrisk til:verkning. Så länge tillräckliga insigter saknas fabrikanten måste det dessutom förblifva honom omöjligt att konkurrera på den utländska marknaden. Vill man då söka pl detta område fylla bristen på tek-11 nisk kunskap, uppstår den frågan: på hvil . ken väg bör det ske, kan och bör statena ) j d här träda emellan och på hvad sätt? Ett sätt vore inrättandet af fullständiga tekniska undervisningsanstalter, der de i fröga varande operationerna på ett fullt fabriks-, messigt sätt utfördes. Vid dem kundejj visser!igen skickliga ivgeniörer utbildas men, till jordbrukarse sjelfva skulle svärligen, kunskapen spridas, då man icke kan antagal, att exempelvis en bränvinsftabrikant, hvars ; bränneri är i gång blott några månader afl, året, skulle anse sig hafva råd stt aflöna ; sin särskilda ingeniör. Mest praktiskt vorel, då att ordna saken på samma sätt som detl, för pärvarande är stöldt med landtbruks, ipgeniörerna, hvilka, aflönade af staten,j, kunna af hvilken som helst jordbrukars , mot gärskild ersätinipg samt på längre el-l, ler kortare tid, reqvireras, Denna åsigt : bade ock redan gjort sig gällande inomj, Jandtbruksakademien, som sökt att för sö-l, dant ändambl utbilia unga män genom re-!, sor i utlandet och vore en skdan person förl, närvarande utrest i egenskap af Letter-, stedtsk stipendiat, som man hade all anled-; ning boppas till fromma för dessa så kal-l, Jade jordbrukets binäringar. : Kunde på detta sätt handledning litet), hvarstädes lemnas den enskilde jordbruka-; ren, så omintetgjorde likväl cettu icke via-j, ten af verkligt praktisk undervisning imer-l, omrämnde industrigrenar äfven vid läro-7 verk. I sådant hänseende föreställde sigjt tal. stt något af statens Jandtbruksinstitut, skulle vara särdeles lämpligt. Vid en dy-4 lik teknisk försöksstation kunde i främstal, t (6 1 l 4 t E d L S e 1 1 l G 1 I 1 fs rummet skickliga ingeniörer utbildas, men det måste äfven blifva till stor fördel för de noga landtbrukseleverna att der få studera de i fråga varande operationer, rationelt be: drifna. Hvad särskildt bränvinstillverknin: gen beträffade, vore detta af så mycken större vigt, som den nu varande lagstiftningen lägger hinder i vägen för hvarje slags experiment. Om man på det antydda sat tet skulle kunna ytterligare befo:dra landtbrukets föfofran och minska den stora exporten af oförädlade produkter, vore talajen öfvertygad att dermed förenade kost nacer snart nog skulle blifva mängfaldigt åter gäldade. i Med anledning af den andra diskussionsfrögan: 1 vilken ytterligare erfarenhet har vunnits beträffande odling af sockerbetor och huru betalar denna rotfrukt jordränta och odlingskostnader? upplästes af sekre. teraren en från professor Nathorst anländ skrifvelse, deri en utförlig redogörelse lem: nas för hvitbetsodlingen vid Alvarps landel, bruksinstitut. Af denna skrift framgick att!, de vunna resultaten varit allt bättre ochl, bättre med hvarje är och att man för framtiden hoppades det bästa af denna rotfrukis, i : f odling. Prefessor Bergstrand, som derefter; erhöll ordet, bade äfven i detta afseende eg en erfarenhet att åberopa, i det han på några tunnland stadsjord i närheten af We sterås är efter -annat experimenterat medi, hvitbetsodling. Denna jord vore af så uti; suärkt beskaffenhet, att dess värde uppskat c stades mycket högt, men det oaktadt var man, sfubit tillfredsställd med det resultat, hvar-i. still man kommit. Betorna hade p5 olikal, vilkor under olika är blifvit försälda tilll, sockerfabriken i Stockholm. Det vanskli: j 2oste i afseende på betodlingen ansåg tala lt Jen skörden vara; I följd af ketans ömtåMighet tål den nemligen icke den ringaste strost. och då den icke mognar förr än mye ket sent, måste skörden forceras mycket starkt, så avt den kan verkställas under lopet af 14 dagar och icke drager ut öfver den 15 Oktobar. Konsten är då att kunna engagera tillräckligt antal arbetare, som med i sHföratånd verkställa upptegningen af betorna. Cfvervakas arbetet noga, ken det dock verkställas med jemförelsevis ringa arbetskra!ter och den möjligast billiga odlingskog!nag i 1 Å 1 E 1 1 rd den måste alltid förblifva det första vilkor, ret för att denna gren af jordbruket skall !j bära sig. ; : Ett säkrikt, på storartad praktisk erfa-1q renhet grundadt föredrag hölls derefter af, :godsegaxen Schwartz, som på sin egendom , Hofgården redan under åtskilliga är ex-å, yperimenterat med odling af hvitbetor. NSG beklaga attz tid och utrymme icke til-), häta oss att annat än i största korthet, söka mrodogöra för det körorika föredra -; st, som skriftligt affattadt äfverlemna-j, till sekreteraren, hvadan man tordej, ho Väs att framdeles återfinna det i1, landtbrun såkademiens tidskrift. Det resulta, talaren hitt Udags vunnit genom hvitbetsod: ling hade ick. Varit så tillfredsställande,j som det, hvartill MX Wehoret och Berg), strand kommit. Ta hade Poolen SR f och hället skilt sig från (CP yxa tyska oe;