propellerångfartyg på 250 tons för att närmar mmdersöka de i fjol af norrmännen upptäckt: Barne öster om Spetsbergen. Forskningsexpeditioner. Australien. Den af regeringen i Queensland ntsända forskningsexpeditionen för att undersöka Yorkhalfön i Nordaustralien har återvändt til Junction Creek. Sällskapet uppnådde under W Hanns ledning 14:de breddgraden på kustens bergskedja. begaf sig derifrån till Princess Char. lotte bay, derpå till Endavour-floden, hvilken det följde till dess källa, och vände sig derifrån till Weary-bay. Derifrån följde expeditionen Bloom. field-flodens lopp och framträngde i gränsberglandet mellan östra och vestra vattendelaren. Här, 18 mil -från hafskusten vid Trinity-bay, hjdades de resande af ogenomträrfgligt buskland. hvilket synbart sträcker sig söder ut ända till Cap Graiton, och de måste vända om till det inre landet. Spår af guld påträffades och följdes i 15 mil fill Palmerfloden, dock utan samma resultat: Mellan floderna Tate, Walsch och Mitchell anträffade man långa sträckor med tydliga guldanledningar. En ny flod upptäcktes, hvilken Hann gaf namnet Normanby; den flyter öster om Kennedy och utrymmar i södra delen af Charlotte-bay. Naturfenomen. Jordbäfningen den 12 Mars hade ett ganska stort Omfång i södra Enron. I Italien förmärktes den i Florens, Siena, Perugia, Orviets och på åtskilliga andra orter. Berättelserna om fenomenet, hvilket kändes såsom ett mycket starkt Tägtormigt skalf, äro mycket olika. På alla orter, som lågo under samma meridian som Rom, rådde mycken likhet i fenomenet. Uti Camerino oeh Fabriano i Markerna anstälde jordbäfningen betydlig skada på hus och kyrkor m. m. — På Spaniens södra kust, t. ex. i Almeria, iakttog man den 11 Mars en jordbäfning, och vid Zara i Dalmatien en dylik den 13 kl. 9 f. m.; den sistnämnda, först rullande. derefter stötande. fortfor 1, minut i riktning från norr till söder. Vesuvil eruptioner. Professor Palmieri meddelar i neapolitanska tidningar följande upplysningar härom; Vesuvii stora konflagration den 26 April sistlidet år var slututtrycket af den långa eruptionsperiod, som föregick henne och som just antydde bergets förberedelse till en storartad brand. Efter denna paus hade man att vänta en hvilopaus, och denna ha vi -nu bevitnat. Hos en så mångsidigt verksam vulkan, som Vesuvius är i detta århundrade, består dock hvarje hyitoperiod af två mer eller mindre långa faser, af hvilka man kan kalla den ena deklinationsoch den andra återbegynnelse-fas-. Under den första fasen aftager röken, molnen bortföra efter hand en ringare fe af energiska gaser; deremot äro de mer kolhaltiga, och deras temperatur är lägre. I den andra fasen är röken ymnigare. molnen, som uppstiga ur kratern, äro talrikare och tätare. och deras temperatur stiger med den förökade utkastningen af svafvelsyra och klorsyra. Vesuvius har nu bestämdt inträdt i den andra fasen, ty röken är ymnigarse och ständigare, nya småmoln med sublimationer visa sig rundt omkring kratern och de syrehaltiga utflödena ske på hörbarare sätt. Variationsapparaten och sismografen, hvilka den 8 Mars yoro temlien oroliga och förebådade jordbäfningen den 12 Mata, ha ännu icke återfått det fullkomliga lngn, hvari de befunnit sig under en lång tid förut. Denna -återbegynnelse-fas föregår enny eruptionsperiod, om hvars början dock ännu ingen ting bestämdt kan sägas. Den skall sannolikt bli central, åtminstone att börja med. Isynner het under denna årstid uppstiga många främlinvar på Vesuvius, för att beskåda de båda djupa kratrar, som nppstodo vid den senaste branden. och observera den höga temperaturen hos några vid kanten af dubbelkratern sväfvande småmoln. De, som ej tilltro sig kraft att stiga uppför den vesuvianska käglan, begagna körvägen, hvilken nom provinsmyndighetens bemödande med varje dag blir bättre, och de komma sålunda i vagn ända till observatoriet, der de i alla fall knona i närheten betrakta käglan och med blicken följa lavans lopp.I ett bref från Island till danska tidningen Dagbladet skrifves em detta utbrott: Vimorn här på det södra Island har varit mild, hvaremot auch på det norra Island varit mycket sträng. I miaten af Januari föreföll ett starkt atbrott i de vulkaner, som finnas i det stora jökulparti (jökul är benämningen på snöbetäckta berg) landets sydöstra hörn, som heter Vatna-Jökul. När vulkanen hade rasat i en veckas tid. afstanade utbrottet plötsligt, och man har derefter icke sett till elden. Härifrån och till Vatna-Jökul är iet omkring 40 danska mil, och likväl kunde man ydligt se både eldoch rökpelaren, så våldsamt rar utbrottet, och en dag förmärkte man här i let södra landet en mycket stark och obehaglig svafveiiukt 4 till all lycka låg vinden från deheyodda häradena söder om jökuln, så att askan, likasom lavan — fall det har kommit lava — a gått in i de obebodda trakterna midt ilandet; nen betydligt med aska skall dock ha fallit i Uhingö-Ofjord och Mula-syssel (-härad) ock likaså Skaptafells syssel, men dock mind:e än i de örstnämnda sysslerna, Man må hoppas, att, då orden var betäckt med snö, gräsvallarna icke ha lifvit förgiftade af den iedfallna asken, hvilket lere gånger har skett vid utvrott af landets vulaner; ty i sådant fallkan detta utbrottha sorgiga följder. — Åskväder och jordskalf vid Ishafvet. Den förlidne Jänuari hände i staden Kola (belägen ära Ishafvets kust under 69 gr. nordlig breddi yska IPpmarken), att väderleken helt plötsligt fvergick till värme. Den 9 samma månad föll tt häftigt störtregn, åtföljdt af förfärligt åskäder. Till detta märkvärdiga naturfenomen ällade sig nu ett annat ännu mera förvånande, emligen jordbäfning, hvarom den goda stadens avånare kanske någon gång endast hört talas. ola företedde då ett hemskt skådespel. En obekriflig skrämsel och Angest bemäktigade jig olaboerne i detta ögonblick, då deras husgerå 1 följd af jordskalfvet begynte dansa ifrån sina latser. Under förtviflade rop störtade en hvar r husen. Hundarne uppgåfvo vilda tjut; storsen rasade och åskan knallade utag afbrott. yrkoväggen remnade och helgonbilderna gedsllo på golfvet. Ortens väckte höllo dessa nakn RA RR RR ÄRR RR