Article Image
Bref från Upsala. (Från Aftonbladets korrespondent.) Upsalo den 9 April 1873. Efter ett i mitt sista href ha framwstäl föra af de väsentligaste anmärkningar vilka synts mig böra riktas mot det s, k humanistiska undervisningssystemet, vill jag nu, i enlighet med hvad jag i mitt sista bre antydde, söka gifva en skildring at de of riga prelimivärexamina, hvilka, utom filosofie kandidatexamen af år 1870, för härvarande inverka hällihande på universitetets veten hkäpliga verksamhet. Den I de princip efter hvilken desamma blifvit inrättade, åter firnes nti samma s k, häömwanistiska upp fattning. hvilken under de senare decenniernt sökt att under sitt bildningsfienåtliga välde tillintetgöra all fri och naturlig utveckling af den bildningssökarde ungdomens bäste anlag. En hastig blick på preliminär examin: visar genast den i ögonen fallande omstän digheten, att Jatinet uti allesamrans äl obligatoriskt. Detta är i full enlighet med systemet, ty enligt detsamma är ju huma nismen uti latinstudiet liksom koncentrerad. Intet i verlden gör ju en menniska så sant mensklig, utrotar så alla lägre och gröfre drifter, samt bibringar så väl sjelfva bouqueten af denzva ädla, humana bildning, i hvilken det verkliga, det andliga lifselixiret finnes inbegripet, som det rätta inpluggan det af latinska grammatikan. Det vore ju riktigt samvetslöst handladt af staten, om den icke begagnade alla möjliga tillfällen att tvinga i sina medlemmar ännu en liten dosis af så helsosam själaföda, Det är vir. serligen sant, att mången upg man i barns. ligt oförståvd icke begriper, hvad nytta ban rimligtvis kan bafva al ett dylikt påtvingadt studium; men menniskorna äro ofta så oförståndiga, och trädde icke staten fader. ligt ledande och reglementerande emellan, skulle de mången gång förstöra sig sjelt va uti sin fäviskhet. Det ärmed latin: ska grammatikan alldeles som med Lind bloms katekes. Liksom denna, såsom en obegripen och obegriplig minpneslexa, bör präntas i våra barn, derföre att den tidi alla fall nödvändigt måste komma, då reflexionen vaknar, och då de med religiös hänförelse skola ur minnets förvaringsrum upppenag alla de hårdsmälta skatter, hvilka visa uppfostfare ov nedlagt, på samma sätt skall också en gång den unge studenten, hvars gröfre sinliga natur uti ungdomens dagar så oförnuftigt uppreser sig mot det helsosamma ivläsandet af latinska grammati kan nti sin framtida verksambet komma att erfara, hvilken ofantlig fördel han har af det latin, som vid alla möjliga tillfällen pätvingats honom, vare sig att han nu kommer att verka i det praktiska lifvet eller som lärare eller som vetenskapsman. Då pu latinet är så i allo förträffligt och nyttigt, är det naturligtvis statens ekyldighet att i havs eget intresse säga till hvar och en, som önskar bereda sig någön sorts kompetens genom en examen: du skall få aflägga examen, och du skall erhålla de irtyg öfver dina kunskaper du beböfver, men blott på ett vilker och det är attdiu lägger ännu ett litet plus till samman af de latinska lexor du förut fått inlära. På detta sätt bar ju staten ett förträtfligt medel att mot deras vilja gagna och upplysa de -ore: sonerliga individer, som ej på öfvertygelsens väg kunna besegras. Och vågot skäl hvarför ett dylikt tvång icke skulle användas, finnes naturligtvis icke. Det är alldeles som när man förr i verlden med eld och svärd tvingade hednisgarne att mottaga dopet och dymedelat med våld knuffade dem in i bimmehiket, då de ej ville gå frivilligt. Vår tid är paturligtvis för buman att aänvända dylika våldsätgärder, men man har lyckligtvis andra tvångsmedel, som efter depna tidens förbållanden äro fullt lika verksamma, Man må först? oss rätt; det är ingalunda vär mening att på pågot sätt nedsärta det vetenskapliga latinetudiet. Vi tänka högt om den filologiska vetenskap, hvars material är det latineka språket, och vi förstå fullkomligt, huru stor och vacker den uppgift är, hvilken vetenskapsmannen ställer på sin verksamhet, då han söker att allt mera utvidga och klargöra kunskapen om den romerska fornverlden. Vi vilja ej keller förneka att latinet ur pedagogisk syppunkt, genom den förträffliga metodik, hvilken. åhundradens bemödanden lyckats atv gitva ät uvndervisningen härnuti, är ett utmärkt skolämne, som med fördel kan begagnas för ut bildningen af barnets intelligeos. Menderfred La ite te gets natet. RN ar RER

18 april 1873, sida 3

Thumbnail