geogralen. har nyligen pf öl möta I Ce graphiccl Society edagalagt, att i anseende till andets fattigdom, det ringa antalet in Vanare, svårigheten att anskaffa tillräcklig med arbetskrafter för bevattningen och od lingen, nödvändigheten att hålla i schack de plundrande borderna från Turkestan, de utgifter som uppbyggandet af fästningal och underhällandet af deras garnisone: skulle medföra, äfvengom åstadkommabde af brunnar på den väg, som förbinder Khiva med Kaspiska hafvet, vore det omöjligt för Ryssland att fatta fast fot i Khiva, så vida det icke vill underkasta sig oerhörån ut gifter. Men ockupationen af Parkestan ko: star redan ryska skattkammaren en helf million pund sterling om året, Khiva skulle medtaga ännu mer. Men cm det förhåller sig sålunda, om kabinettet i S:t Petersburg gjort alla sina beräkningar, hvad kan dä, frågar Times, vara verkliga målet för expeditionen? Tiden ensam kan afslöja Ry23Jands hemliga afsigter; mon tilldess får man icke som afundsjuka betrakta den vaksamhet, som England utvecklar på södra gränserna af asiatiska Ryssland. Times vill erkänna, att en politisk nödvändighet tvungit Ryssland att bemäktiga sig åtskilliga provinser, lydande under kanaten Khokand och Bokhara, den förstår äfven att ryssarne fattat fast fot i Krasnodowsk, sågom operationsbas för do mot östern riktade expeditionerne; men den kan ioke lika lätt förklara sig besittningstagandet af Chikishlar och ockuperandet af Atrekdalen; ty från dessa blöda punkter hotar icke Ryssland Khiva, utan Khorassan och Herat. Rys3land kan sålnnda icke påstå, säger. slutligen verldsbladet, att de avancerade punkter, som det permanent behåller på denna linie, ha en rent defensiv karakter, och trots vår önskan att utöfva denna internationella menniskokärlek, som tror och går in på allt, kunna vi icke vid detta tillfälle uraktlåta att misstänka, att det för framtiden hyser någon jakräktningsplan. Rörande de konflikter, hvilka i Louisiana utbrutit mellan sydoch nordstatspartierna och som på senare tider gifvit sig luft i blodiga konflikter i Neworleans, meddolar den i Newyork utkommande Courrier des Jtats-Unis följande närmare Upplysbingar. Härvid är dock att märka att Courriers framställning är gjord i ensidigt nordstatsfiendtlig riktning och att sanaolikt båda partierna hafva åtskilliga fel att förebrå sig. I hvarje fall vitnar det skedda om hur lif. lig animositeten mellan sydoch nordstaterna ännu är, på samma gång det lemnar den sorgligaste bild af rättstillståndet i Södern. De tvister, som så länge herrskat i Louisiana hafva olyckligtvis ledt till en blodig konflikt. Af de ingångna depescherna kan man någorlunda göra sig en föreställning om hvad som försiggått, trots den förvirring som råder i dem. In Rfdelning af milisen i Neworleans blef en afton kallad under vapen af guvernör Mac Ennery, gentemot hvilken Kellogg har upphäft sig till motguvernör, och den polisstationen i sjunde distriktet, som nyligen blifvit ntrymd af det manskap, som förut hållit vakt der. Milisen förblef lugnt i besittning af stationen hela följande dar en, som förgick i förväntan om nya tilldragelser. På aftonen kl. 9 ryckte ett annat detachement af milisen fram, bestående af 50 man, som uppstälde sig utanför polisstationen i det tredje distriktet och sköt in genom fönsterna. En salva inifrån besvarade dessa skott och när nu milisen drog sig tillbaka, tycktes saken vara slutad. Kort derefter kom den emellertid åter med en förstärkning af flere hundra man, men den blef nu angripen af 200 polisbetjenter, som uppkörde en kanon mot dem, och en äftig eld uppstod nu j. under en fjerdedels timme, efter hvilken tids . förlopp milisen måste utrymma platsen. Derefter rådde åter lugn. Frågar man om orsaken till att en stad som Neworleans är skådeplatsen för dylika blodiga scener, så kunna vi svara, att Aessa strider trots allt, som blifvit berättadt, eller kanske just på grund af den mängd underrättelser, som ingått, äro i högsta grad invecklade och att ytterst få ha en klar öreställning om förhållandena. — Vi vilja icke åtaga oss attl: skildra denna affär från början, men kunna er; Inra om, att den har sin grund i den afskyvärda IPolitik, som presidenten och kon xressen ha följt gent emot södern, i det de i stället för att låta Sydstaterna fritt få rekonstitnera sina regeringar efter inbördeskrigets slut oafbratet ha arbetat på I! att fråntaga de hvita allt politiskt inflytande och att spela makten i händerna på de okunnige negrerne, det vill säga på deras ledare. Deraf härrör dot, att intrigander och embetsjägare ha varit i stånd till usurpationer under förbundsreKeringens beskydd. en genom laglig omröstRing valda administrationen har med våld blifvit nfsatt af en klick politiska äfventyrare af lägsta art, den lagliga representationen har också blifwit undanträngd af dessa äfventyrare, som äro nog fräcka att stifta lagar och att utskrifva skatter; domstolarne ba blifvit besatta med domare, hemtade från gatan; kort sagdt, hela det politiska, administrativa och rättsliga lifvet har komMit i händerna på en skara invandrade politiker, som åtlyda en olaglig representation. Under dessa förhållanden fanns en mängd unionsdemare, som dekreterade, att den lagliga myndigheten icke hade rätt att fordra lydnad och öfverlemnade staten på nåd och onåd till konspiratörerne, hvarefter unionsdekretet genomfördes af en unionsmarskalk, understödd af unionstrupper. Regeringens palats (State house) besattes af militär. och kanoner uppkördes utanför det; de lagligt tillsatta embetsmännen blefvo förjagade för att gifva plats åt usurpatorer och då de förödmjukade och förorättade borgrarne vädjade till senaten i Washington, svarade den med hyckleri och ser: vilism, att den icke hade rätt att blanda sig i denna sak. Statens regering, dess lagstiftande och dömande myndigheter fortforo sålunda att bli i händerna på folk. som hade trampat lag och rätt under fötterna för att tillskansa sig makten. Det var efter detta misslyckade steg som borgrarne i Lonisiana beslöto att drifva sitt motstånd : mot det laglösa regementet till det yttersta och uvernören Mac Ennery sammankallade milisen ör att häfda sin myndighet, för att återinsätta de fördrifna domrarne och för att göra det möjligt för den lagliga representationen att utöfva sina konstitutionella prerogativ. Nästan alla tid ningarna i Newyork äro ense om, att en intervention måste ega rum, och efter telegram från Washington tyckes det icke vara tvifvel underkastadt, i hvilken riktning den kommer att ega rom. Flere republikanska senatorer och representanter ha sökt audiens hos Grant för att bedja hönom att upprätthålla freden i Louisiana och krigsministern har derefter befalt, att det icke får tolereras att någon motsätter sig Keloggs regering. fo ka 2 kt ÅN må dt få Kor vo JA FR Rå AR a RM —— — — Urs sa RA Ls se