LITTERATUR-TIDNING. Innehåll: Nyblrus, Den filosofiska forskningen i Sverige. — Dansk och norsk litteratur. — Litteraturoch konstnotiser, — Den filosofiska forskningen i Sverige från slutst af adertonde århundradet, framstäld i sitt sammanhang med filosofiens allmänna utveckling af Axel Nyblaeus. Första delen, Förra afdelningen. Lund 1873. (C. W. K. Gleerup.) Allt populariseras i våra dagar, äfven sjelfva vetenskapernas vetenskap. Och utan tvifvel är det ett glädjande tidens tecken, att den förnäma farhågan, för spridande at halfbildning visar sig på detta sätt öfvervunnen. Bland dem, som ådagalagt sin befogenhet att härvid i vårt lard gå i främsta ledet, intages ett rum framför de fleste af den praktiska filosofiens måls-. man vid Lunds universitet. Professor Axel Nybleus har under den verksamhet som akademisk lärare, hvilken, enligt hvad vi tro oss veta, gjort bans auditorium till ett at de talrikast besökta i den sydsvenska lärdomsataden, ock funnit tid att inför en större allmänhet föra det fria tänkandets: talan gent emot så väl den filosofiska sor den teologiska dogmatismen. Vi erinra om den framstående del, prof. Nyblens tog i den bekanta strid, en kollega vid Kjöbenhavns universitet, Rasmus Nielsen, sökte utkämpa med dem som anse, att detta är detta, ett vanmäktigt försök till försoning mellan filosofi och positiv religion, hvilket enligt en dansk kritikers uttryck redan ligger dödt ech begrafvet med kritikens Sa gjennem livet. I den svenskt kyrkga ortodoxiens strid med rationalismen, särskildt representerad af biskop Beckman och Victor Rydberg, har ock ett opartiskt ord hörta fråm den kompetente domaren, och bland de uppsatser af samme författare, hvilka, samlade i bokform, förra året utkommo, hade vi nöjet anbefalla äfven en opposition mot den dogmatiska lära, som vanligen kallas materialis Äfven det nu under utgifning varande arbete, hvars första dels förra afdelning nyligen lemnat pressen, synes oss bära vitne om författarens fria ställning till de frågor han med moget omdöme inlåter sig på; att han sjelf sluter sig till en bestämd skola, den Boströmska, är bekant redan af hans föregående skrifter, och just under sådana förhållanden torde den omsorg vara anmärkningsvärd, med hvilken förf. uppsökt det goda och minnesvärda i teorier, som stå lägre än mästarens. Man har vid ett eller annat tillfälle tyckt sig finna hos den Boströmska filosofiens förfäktare en viss benägenhet att se olika tänkande öfver axeln, tt jurare in verba magistri och i Boröm se en lösryckt, himlaburen företeelse, m ringaste försänkning bland åtminstone enska tänkare och närmast jemförlig med laton, I detta afseende torde hr Nyblei rbete bli förträffligt egnadt att reda be greppen genom framställning af samman hanget mellan Boström samt hans föregångare Biberg och Grubbe, liksom den blifvande utförliga exposen af Boströms egen lära utan tvifvel kommer att innehälla myc ket både nytt och intressant. Det redan bekantgjorda häftet, som iförbigkende sagdt inrymmer 321 sidor.i stor oktav. är i viss mån vatt betrakta som blott en inledning, i det något mer än en tredje el deraf är egnad åt orienterande betraktelser öfver Locke och hans efterföljare. Det skulle kunna låta sig tänkas, att dessa i och för sig mycket grundliga och läro rika utredningar för utrymmets skull bort inskränkas och flyttas till sina respektive