den senaste tiden har denna fråga nästan aldrig blifvit gjord till föremål för någon noggrann celler fullständig undersökning. Den normala engelska spårvidden af 4 fot 8!2 tum antogs af en händelse, i enlighet med en för handen varande hästbana och kom sedermera att benämnas smalspårig, när Brunel, hvars ideal för en spårvidd steg till icke mindre än 15 fot, blef nödsakad att tygla sin inbillning och att bygga Great Western-jernvägen med endast 7 fots spårvidd. Den ursprusgliga o ket heta striden om spärvidd fö å mycket i ändamål att bestäm , hvilken med största hushåll användas (ty vid den tiden ha verket, ingen tanke på husbållni stått hos de tvistande på någondera sidan), utan huruaviåa 7 fots eller 4 fot 8!2 tums spårvidden skulle hafva föret t. Segern förklarade sig för anhängarn den senare, hvilken således blef den förherrskande spårvidden både här i landet och på kontinenten, Likväl fann en spårvidd af 5 fot 3 tum medhåll i Irland, och i Ryssland, likasom i åtskilliga bland kolonierna, begagnades spårvidder af 5 fot 5 tum och 5 fot 6 tum. I sjelfva verket bade i denna fråga inga grundi 1 da, utan ingeniörerne afgjorde henne på en höft, efter hvars och ens föratfattade mening. På senare åren har emellertid en förmadan uppstått att en smalare spärvidd än det s, k. engelska smalspåret d. v. s. 4 fot 8ve tum, skulle kunna erbjuda många praktiska fördelar, samt likaledes att hela frågan är af beskaffenhet att behöfva skärskådas så väl med hänsyn till trafikens fordringar som till mekanikens lagar. Hr Pihl, norska regeringens jernvägsingeniör, och hr Spooner, anläggare af den nu ryktbar vordna Festiniogjernvägen, voro sannolikt de första som bragte dessa Äsigter till praktiskt utförande. Hr Pibl kom, sedan han begagnat sig af alla slags utvägar till besparing vid anläggandet af vanliga banor, till den öfvertygelsen att ett fattigt och glest befolkadt land sådant som Norge, måste antingen uppgifva hoppet om att utvidga sitt jernvägssystem eller realisera det medelst tillgodogörande af den besparing i kostnad, som en verkligt smal spårvidd medgifver. För detta ändamäl bestämde han spårvidden till 3 fot 6 tum och har ej allenast byggt sina nya banor efter denna mättstoct till ungefär två tredjedelar af den kostnad som 4 fot 8!e tums skulle hafva erfordrat, men har tillika bevisat, att de äro fullt ut tillfyllestgörande för det arbete gom de äro afsedda att förrätta. Hr Spooner satte, såsom allmänt bekant är, lokomotiv på sin enspåriga hästbana, med endagt 1 fot 112 tums späårvidd och förvandlade den med ens till en effektiv jernväg, i stånd att betjena en mycket ansenlig trafik. Under tidens lopp och i mån som nämnde trafik tilltog, befanns det emellertid, att de små lokomotiv, som till en början användes, ej längre motsvarade fordringarne, och det ansågs blifva nödvändigt antingen attöka spårvidden eller att nedlägga dubbelt spår. Så stodo sa: kerna,då hr Fairlie uppträdde på skådebanan; ty hr Spooner, som redan hade hört omtalas bvad Fairlie-lokomotivet kunde uträtta, insäg strax att dess kraft var oberoende af spårvidden och att det skulle göra de påtänkta förändringarne obehöfliga, Sålunda tillkom lokomotivet Little Wonder, med hvilket Festiniog-jernvägen nu några år bortåt varit befaren och som omedelbart trelubblade banans trapfiförmga, till följd hvaraf aktieegarne aldrig behöft göra tillskott varken för ökande af spårvidden eller för nedläggande af dubbelt spår. Hr Spooner påstår att hans jernväg nu är i stånd att betjena tre gånger så stor trafik som den för närvarande eger, och denna trafik är relan fyra gånger sä stor pr trafikerad enselsk banmil som de bästa ostindiska jernvägarnes samt 21 gånger så stor som Bombayoch Baroda-banans, hvilken, enligt hvad det följande skall. visas, nyligen blifvit ramhållen säsom ett efterföljansvärdt exempel. Så snart detta resultat blifvit åstadkommet vid Festiniog, började Fairlie sitt arbete med förordande af smalspåriga jern vägar, hvilket han sedan dess fortsatt, Han medgaf att smalspårig bana, trafikerad med vanliga lokomotiv och vanlig rörlig materiel, var begränsad med hänsyn till styrka, trafikförmåga och hastighet, och att vid sådant förhållande det icke var rådligt stt välja mindre spårvidd än 4 fot 8!e tum, indantagande för Norge och länder med likaedeg inskränkt trafik. För dem hade hr Pihls sinnrika förfaringssätt gjort en tre fot 6 tums spårvidd med vanlig materiel illiyllest. Men hr Fairlie påstod jemväl att hans nya modell för lokomotiv och rörlig materiel skulle meddela den smalspåriga banan en trafikförmåga, icke allenast uppgående ill, men betydligt öfveorträffande den som erbjudes af det breda spåret, så som detta i allmänhet trafikeras, i förening med fullkomlig säkerhet äfven vid en hastighet intill 40 eng. mil i timman. Sanningen af detta påstående har sedan dess blifvit till öfverflöd bestyrkt af den praktiska erfarenheten, och det är genom att sålunda, så till sägandes, ha befriat smalspöret från de bri ster, hvilka vidlådde detsamma till följd af dess trånghet, och genom att ställa det öfver bredspåret i verkningsförmåga, som hr Fairlie förvärfvat sig rättighet att yttra sig rörande detta ämne med anspråk på att i afseende derå ega vitsord. Hans skrifter hafva omvändt många personer i olika verldstrakter till samma åskådningssätt, så att verkligt smalspåriga banor numera talrikt förefinnas i Amerika och jemväl trafikeras med stor framgång i Ryssland, på Ny Zealand, Nova Scotia och i Canads, Vid det tillfälle, då förslag bragtes ä bane om bygsande af Texasoch Stilla-hafs-jernvägen, rjordes af direktionen en hemställan till hr Silas Beymonr i Newyork angående spårvidden, och har afgaf ett betänkande, hvari han icke allenast förordade hbredspåret, utan ifvenledes, olyckligtvis för honor sjelf, uppsaf sina skäl derför. Hr Fairlie begagaade det tillfälle, som således erbjöds honom, och utgaf till svar på hr Seymours irgumenter en afhandling under titel af Striden om spårvidderne, vederläggande leri på ett mästerligt och öfvertygande sätt nämnda argumenter. Ir Fairlie bevisar, på ett mfgörande sätt och såväl ned erfarenheströs som med förnuftsskäl, att en spårvidd af från 2 fot till 3 fot 6j. a 2 so N