STOCKHOLM den 12 Mars, Kamrarne hade i dag främst på sina före dragningslistor åtskilliga ärenden, af be skaffenbet att icke föranleda några särde les vidlyftiga förhandlingar. Sälunda bi föllos af båda kamrarne utan nämnvärda öf Vverläggningar följande betänkanden: Stats och bevillningsutskottets, om bevillningsa? giften för spelkort; bevillningsutskottets angående allmänna bevillningen; lagutskot tets, angående klander af annans åtkoms till fast egendom ; statsutskottets, om efter gift till förmån för staden Halmstad af kro. nans rätt till dana-arf efter enkan Helens Stjernström, och om bifall till den k. pro positionen om indrag till statsverket af den för närvarande åt Kristianstads stad upp låtna rätt öfver Skillinge fiskläge. Tre betänkanden från konstitutionsut skottet, det första tillstyrkande den k. Pro positionen om uteslutniug ur Tryckfrihets. förordningen af stadganden3 rörande den litterära eganderätten ock de båda andra afstyrkande ett par väckta motioner om än dringar i Tryckfrihetsförordningen och Riks dagsordningen blefvo af Första kammaren bifallna, men återremitterades af den Andra, sedan uppmärksamheten blifvit fästad derpå, att dessa betänkanden icke voro i stadgad ordning af utskottets ordförande undertecknade, Båda kamrarne debatterade temligen utförligt lagutskottets förslag till närmare bestämmelser rörande återvinningsrätt till lösegendom, som blifvit genom olofligt tillgrepp rätte egaren afhänd. Förslaget, som i Första kammaren bekämpades af hrr Sundell och Nordström, men försvarades af hrr von Kock, Hasselrot, Faxe, Caspersson och von Gegerfelt, blef af denna kammare afslaget med 45 röster mot 34, hvaremot Andra kammaren, hvars majoritet syntes gilla förslagets hufvudsyfte, återremitterade detsamma med anledning af åtskilliga under öfverläggningen framställda detaljanmärkningar. Då beslutet härom fattades, kände man emellertid redan att genom den utgång, frågan fått inom Första kammaren, förslaget hade för denna riksdag förfallit, och beslutet innebar således endast en meningsyttring, genom hvilken kammaren gaf till känna sitt instämmande i förslagets syfte, hvilket också inom denna kammare endast be: kämpades af grefve Sparre och hr P. Staaff. Alla öfrige talare, som uppträdde, nemligen hrr Rubenson, Åke Andersson, Per Nilsson i Kulhult, Carlen, Ivar Månsson, Sven Nilsson i Efveröd, Bergström och Westerdal, gillade förslagets syfte, ehuru flere bland dem framställde detaljanmärkningar mot detsamma. Det framgick af öfverläggningen, att den grundsats, som funnit ett uttryck i lagförslaget, att nemligen stulet gods kan af egaren utan lösen återtagas af den, som köpt detsamma, redan tillämpas med stöd af nu gällande lagstiftning inom de områden, som lyda under skånska och Göta hofrätterna, under det en motsatt åsigt gjort sig gällande inom Svea hofrätt och den underly dande domstolar, hvarföre förslaget sålunda hufvudsakligen afsåg att bringa enhet i lagskipningen och uttryckligt stöd i lagen ät den åsigt, som man ansåg öfverensstämma med den allmänna folkuppfattningen. Båda kamrarne hafva vidare genomgått statsutskottets betänkande rörande Sjunde hufvudtiteln, omfattande anslagen till finansdepartementet. Dervid hafva i följande delar beslut blifvit fattade, stridande mot ut skottets framställningar: Första kammaren har utan votering beviljat den af utskottet afstyrkta förhöjning med 1000 rdr i anslaget till befrämjande af göromälens gång inom finansdepartementet, under det Andra kammaren med 90 röster mot 67 biträdde utskottets mening. Likaledes biföll Första kammaren utan votering K. M:ts proposition om bibehållandet af anslaget till extra utgifter vid nuvarande belopp, rdr 46,500, under det Andra kammaren slöt sig till utskottets förslag att nedsätta detta belopp med en tredjedel, eller till 31.000 rår. Första kammaren fogade dock vid sitt beslut det af hr C. E. Ekman m. fl. ledamöter inom Första kammaren i afgifven reservation framställda förslag, att riksdagen må hos K. M:t hemställa, huruvida icke den under anslagstiteln extra utgifter vid innevarande års slut befintliga reservation må kunna till riksgäldskontoret öfverlemnas. Slutligen blef utskottets förslag om en framställning till K, M:t angående skogshushållningens befrämjande i mellersta och södra delarne af riket af båda kamrarne kterremitteradt. I Första kammaren syn: tes återremissen amfvudsakligen hafva till syfte att vinna bifall af frih. G. af Ugglas väckta motion uti ämnet, som afsåg att ställa ett extra anslag af 200,000 rdr till K. M:ts förfogande i och för utvidgning af edan befintliga kronoparker eller bildande f nya dylika genom inköp af till skogsvörd tjenlig mark; återremissen i Andra kammaren tycktes företrädesvis afse att få ttur beslutet utesluten den mening, genom vilken den förevarande frågan sättes i ammanhang med pröfningen af komiterales utlåtande rörande en förbättrad skogsrushällning i Norrland, hvarigenom båda lessa angelägenheters lösning kunde komma tt fördröjas. Första kammaren har jemväl hunnit geomgå och bifallit statsutskottets utlåtande örande revisorernas berättelse om granskingen af riksgäldskontorets förvaltning, ———————